- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 21:a årg. 1902 /
352

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 19. (1,062.) 7 maj 1902 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

352

SV KA SK I AiUlUETLDMiNG;

N:r 19

som utöfvas af adjunkterna vid de
allmänna läroverken. Befattningen som
seminarielärare kräfver af sin
innehafvare vissa särskilda egenskaper, som
icke finnas hos hvarje lärare. Och då
därtill lägges, att en skärpning i
kompetensvillkoren med skäl blifvit
ifrågasatt, inses det rättvisa uti att gifva
se-minarielärarne bättre löneförmåner än
läroverksadjunkterna (såsom en följd
häraf böra naturligtvis äfven
seminarierektorerna få en motsvarande höjning).

Att något behöfver göras för att
se-minarieadjunktsplatserna i vårt land må
blifva mera lockande än hvad nu är
fallet, framgår nogsamt af det
förhållandet, att då lärareplatser äro lediga vid
seminarier, i ’regeln helt få sökande
anmäla sig. Medan till lediga
adjunktsbefattningar vid de allmänna läroverken
ej sällan finnas 15 å 20 sökande, har
det numera blifvit vanligt, att endast
2 å 3 sökande anmäla sig till en ledig
seminarieadjunktsplats, ja, vid åtskilliga
tillfällen har det händt,, att den
utnämnande myndigheten icke haft något
val ’utan blott en sökande att hålla sig
till.

Under senare åren har ock inträffat,
att personer, som inträdt på
seminarie-lärarebanan, efter någon tid lämnat
denna och öfvergått i allmänna
läroverkens tjänst. Seminarierna hafva på
detta sätt förlorat flera framstående
lärareförmågor.

För att vinna ändring i dessa
missförhållanden finnes egentligen blott ett medel,
och detta är att göra de ifrågavarande
viktiga platserna i ekonomiskt hänseende
så fördelaktiga, att de främsta pedagogiska
förmågorna inom lärarekåren finna det
fördelaktigt att erhålla dessa befattningar.
Detta skulle enligt utskottets förmenande
vinnas, om man, med bibehållande i
hufvudsak af den nuvarande kompetensen,
dock med någon förstärkning för det
speciella ändamål, hvarom nu är fråga,
för seminarielärare fastställde lönen till
samma belopp som för lektor vid
allmänt läroverk eller åtminstone till ett
belopp, som i hvarje lönegrad med 500
kr. öfverstege den lön, som är eller i
framtiden kan varda fastställd för
läroverksadjunkt. Då skulle man kunna
äga grundad anledning att förvänta, att
de främsta af de lärarekandidater, som
tänka stanna vid adjunktsgraden, söka
sig in vid seminarierna, hvilket däremot
ingalunda med säkerhet kunde väntas
blifva fallet genom ett godkännande af
den anordning, motionären ifrågasatt,
enligt hvilken för seminarieadjunkt blott
skulle finnas tre lönegrader. Om
seminarieadjunkt i afseende på löneförmåner
i allo eller åtminstone i det närmaste
likställdes med lektor vid allmänt
läroverk, skulle ganska visst i stället för
den nuvarande bristen på sökande
domkapitlen blifva satta i tillfälle att göra
sitt val bland ett större antal väl
meriterade personer, och därmed skulle ock
möjligheterna i hög grad ökas att få in
vid seminarierna framstående lärareför-

mågor, skickade att ej blott bibringa
de blifvande folkskollärarne den
erforderliga dugligheten för deras kall "utan
ock att ingifva dem kärlek till och
hänförelse för det viktiga
folkbildningsarbetet.

Då det här gäller ett jämförelsevis
litet antal platser (i regeln tillsättas
blott en å två nya seminarieadjunkter
om året), skulle en åtgärd sådan som
den här föreslagna icke kunna i stort
sedt öfva någon ofördelaktig inverkan
på de allmänna läroverken. Tvärtom
skulle därigenom lärarebanan i det hela
göras mera tilldragande, enär utsikterna
till befordran ju blefve större. De ökade
kostnader, som skulle uppstå genom ett
bifall till förslaget, blefve ganska
begränsade, då det här gäller en
lärarekår, som för närvarande räknar endast
62 medlemmar. I allt fall blefve dessa
ökade kostnader obestridligen särdeles
väl använda, och de skulle på ett
kraftigt sätt bidraga till lärarebildningens
j och därmed äfven till folkbildningens
höjande. Helt visst skulle detta medel
vara långt verksammare än det i
motionen vidrörda yrkandet om
seminariekursens ökande med ett femte år, ett
förslag, som enligt utskottets mening
icke förtjänar understödjas.

Af det sagda framgår, att utskottet
i mångt och mycket delar motionärens
uppfattning, men att det i fråga om
åtskilliga detaljer anser, att andra
utvägar än de af honom anvisade böra
tillgripas för att vinna det mål, som
motionären eftersträfvar, nämligen att
folkskollärareseminarierna må erhålla de
för deras speciella uppgift lämpligaste
och bästa lärarekrafter. Hvilka
förändringar beträffande seminarielärares
kompetens-, löne- och pensionsvillkor kunna
anses nödiga för ernående af detta mål,
synes lämpligen böra blifva föremål för
utredning hos k. m:t. Men att därvid
- på sätt motionären ifrågasatt –
uttryckligen begära framläggande för
riksdagen af förslag till ändrade
bestämmelser angående samtliga de tre här
vidrörda angelägenheterna förefaller
utskottet mindre lämpligt, utan torde det
böra öfverlämnas åt k. m:t att efter
ärendets utredning inkomma till
riksdagen med det förslag i ämnet, hvartill
förhållandena må föranleda.

Ett hän vändande till k. m: t i denna
fråga synes i närvarande stund så
mycket mera på sin plats, som under loppet
af den närmaste tiden lärer kunna
förväntas framläggande för riksdagen af
förslag angående ny lönereglering för
läroverkslärarne. Ett beaktande af
folkskollärareseminariernas och därmed
äfven folkskolans kraf torde då ock vara
på sin plats.

På grund af hvad sålunda blifvit
anfördt, får utskottet i anledning af den
föreliggande motionen hemställa,

att andra kammaren för sin del
måtte besluta, att riksdagen i
skrifvelse till k. m:t anhåller, att k. m:t

täcktes taga i öfvervägande, hvilka
förändringar beträffande seminarielärares
kompetens-, löne- och pensionsvillkor
kunna anses .nödiga, för att
folkskollärareseminarierna må erhålla de för
deras speciella uppgift lämpligaste och
bästa lärarekrafter, samt för riksdagen
framlägga det förslag, hvartill
förhållandena kunna föranleda.

Beaktansvärda förbättringar

i den kungl, propositionen angående
ökadt statsbidrag till högre
flickläroverk och samskolor hafva föreslagits
af statsutskottet uti dess nu afgifna
utlåtande. Utskottet yrkar nämligen,
att riksdagen måtte

I) godkänna följande grunder för
tilldelande af statsunderstöd åt högre skolor
för kvinnlig ungdom och sådana å orter,
där allmänt läroverk för gossar ej finnes,
upprättade sam skolor, som vid dessa
grunders trädande i tillämpning redan äro i
åtnjutande af statsbidrag från förevarande
anslag, nämligen:

a) att skolan, oberäknadt s. k.
förberedande klasser, skall meddela undervisning1
i minst fem årsklasser och under senaste
tre år, hvarunder statsunderstöd åtnjutits,
hafva haft i medeltal minst 30 lärjung-ar,
tillhörande sistnämda årsklasser, eller,
beträffande nytillkommande skola, vid den
tid, då ansökning om statsbidrag göres,
räkna minst 30 lärjungar i sist berörda
klasser;

b) att kommun eller enskilde donatorer
till skolans uppehållande lämna bidrag, hvars
värde för år räknadt uppgår till minst
samma belopp som statsunderstödet;

c) att åt skola, som i a) nämts, kan
tilldelas statsunderstöd af högst 45 kronor för
hvar och en af _ dess lärjungar i klasserna
öfver de förberedande, med iakttagande
härvid, dels att detta understöd må utgå
med högst 4,500 kronor till hvarje skola,
dels att hvarje i a) nämd skola, som
meddelar undervisning i huslig1 ekonomi, må
för detta ändamål kunna tilläggas ett
särskildt understöd af högst 500 kronor;

d) att genom intyg af vederbörande ef or
al-styrelse blifvit styrkt, ej mindre att
anordningarna vid skolan äro i hygieniskt
hänseende tillfredställande och undervisningen
så ordnad, att öfveransträngning- af
lär-jung-arna därigenom icke föranledes, än
äfven att legitimerad läkare är vid skolan
anställd;

e) att ämneslärarinna, som har sin
hufvudsakliga tjänstgöring i klasserna öfver de
förberedande, skall for 24 timmars
undervisning i veckan under 36 läsveckor om
året, påsk- och pingstferier samt tillfälliga
lofdagar inberäknade, erhålla aflöning,
uppgående minst till ordinarie folkskollärårirmas
inom samma kommun för åtta månaders
tjänstgöring bestämda lägsta aflöning med
inb er äkn ande af naturaförmån erna, samt för
mindre eller större antal läs ve ekor eller
veckotimmar i proportion härtill;

f) att lärjungar till det antal, som af k.
m:t bestämmes, skola erhålla undervisning
i skolan dels kostnadsfritt och dels mot en
årsafgift, som icke öfverstiger 50 kronor;

g) att årlig berättelse skall af gif vas om
skolans verksamhet^ samt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:45:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1902/0358.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free