Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 32. (1,075.) 6 augusti 1902 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
588
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 32
utpeka målen, till hvilka det bör sträf vas,
utan tillika verka positivt vägrödjande
och främjande för genomförandet af
nyttiga och nödvändiga förändringar.
Lägges nu till det redan sagda det,
att föreningslifvet och
mötesverksamheten utöfvat ett väckande och sporrande
inflytande på föreningsmedlemmarna samt
stärkt känslan af samhörighet och
samansvarighet, så är därmed i allmänna
hufvuddrag svaret gifvet på frågan hvad
föreningen uträttat. Det torde tillika
utgöra en både lärorik och
uppmuntrande erinran för föreningsmedlemmarna
vid dagens jubelfest. J. G. S-g.
Med anledning af föreningens
half-sekelfest meddela vi å tidningens första
sida porträtt af fem lärare, som i en
eller annan egenskap inlagt större
förtjänster om föreningens verksamhet,
nämligen Gust. Hedrén, en af de få
kvar-lefvande af de sexton stiftarne och
trenne gånger föreningens ordförande,
J. G. Grönvall i Tun, hvilken under en
följd af år varit föreningens ordförande,
J. G. Söderberg i Lidköping,
föreningens ordförande under senare åren
alltifrån 1885, Oskar Bogren i Hössna,
föreningens sekreterare 1894-1900 och
dess vice ordförande från 1901, samt K.
V. Karlberg i Alingsås, föreningens
nuvarande sånganförare.
Gustaf Hedrén är född den 31 oktober
1824 i Rogberga, tog-
växelundervisnings-examen den 30 september 1842,
org-anist-examen i Växjö 1844 och
folkskollärareexamen i Skara 1845, blef ordinarie
folkskollärare i Fridene af Fröjereds pastorat 1846, i
Råda, Amnehärad, 1851 och i Broddetorp
1852. Denna plats lämnade han med
pension vid utgången af år 1888.
Johan Gustaf Grönvall föddes i
Jönköping- den 7 december 1838, tog 1859
folkskollärareexamen samt 1863 organist- och
kyrkosångareexamen i Skara, tjänstgjorde
i Uddevalla åren 1860-66 och var
ordinarie folkskollärare i Tun från 1866 till 1899,
då han tog afsked med pension. Alltsedan
3876 har han varit ledamot af styrelsen för
Åse och Viste häraders sparbank i Grästorp
och i många år dess ordförande.
Intresserad för lärarekårens sammanslutning har
han en följd af år varit ordförande i Åse
och Vistekretsen af S. A. F. samt var
stifts-föreningens ombud vid bildandet af allmänna
folkskollärareföreningen.
Joel Gustaf Söderberg, hvars bild vi
återgåfvo i n:r 21 för år 1900 med en utförligare
biografi, hvartill vi hänvisa, är född i Håtuna
den 15 maj 1850, tog 1870
folkskollärareexamen i Uppsala, blef samma år extra och
1872 ordinarie lärare vid Maria folkskola i
Stockholm, där han efter att åren 1873 och
1874 hafva varit elev vid Konstakademiens
principskola äfven tjänstgjorde som
teckningslärare några år. Han blef 1880
öfverlärare i Lidköping och har i samma stad
haft förordnande att vikariera som lärare i
sång och musik vid allmänna läroverket
liksom han i stadens elementarläroverk för
flickor undervisat delso i sång1, dels i
modersmålet och matematik. Åren 1889-93
tjänstgjorde han som vikarierande org-anist i
Lidköping och tog 1891 organistexamen i Skara.
Sedan 1888 är han vice ordförande i Sveriges
allmänna folkskollärareförenings
centralstyrelse.
Oskar Fredrik Bogren är född i Sandhem
den 31 juli 1851, tjänstgjorde åren 1868-70
som tillförordnad lärare vid folkskola i
Alingsås pastorat, vann sistnämda år
inträde vid folkskollärareseminariet i Göteborg
och utgick därifrån 1873, tog följande år
organist- och kyrkosångareexamen i Skara
samt blef strax därpå ordinarie
folkskollärare och organist i Hössna, hvilka
befattningar han ännu innehar. Sedan 1886
är han medlem af församlingens kyrko- och
skolråd. Blef 1874 sekreterare i Redvägs
kontrakts folkskoll ärar ef örening, numera
Ulricehamnskretsen och vardt senare dess
ordförande. Han har från trycket utgifvit:
»Handbok i enkel bokföring och
affärs-skrifvelser» samt berättelser öfver
stifts-skolmötena i Sköfde 1896 och Skara 1899.
Karl Viktor Karlberg föddes i Jönköping
den 4 februari 1854, verkade som
biträdande lärare vid östra folkskolan i sin
födelsestad året 1870 samt vårterminen 1871,
tog- organist- och kantorsexamen i
Jönköping 1871 samt folkskollärareexamen i Växjö
1874. Efter ett års kondition i familj och
en termins vikariat vid folkskolan i
Jönköping blef han ordinarie därsammastädes
1876. I Ljungarums församling blef han
ordinarie innehafvare af organist-, kantors-,
klockare- och folkskollärarbefattningarna
1879 samt tillträdde motsvarande tjänster i
Alingsås den l januari 1892. Han verkade
som sånglärare vid Jönköpings
elementarskola för flickor 1881-87 och vid högre
elementarläroverk för kvinnlig- ungdom 1882
-91 samt. är sedan 1892 lärare i musik och
sång vid allmänna läroverket i Alingsås
samt vid elementarskolan för flickor
därstädes. Han har varit ledare af en mängd
sång-föreningar och är f. n. dirigent för
»Harmoniska sällskapet» i Alingsås och
anförare för Skara stifts folkskollärareförenings
sångkör. I Jönköping anordnade och ledde
han 1887-90 de på sin tid så populära
kyrkokonserterna för fattiga barns
bespisning, g-enom hvilka en summa af 5,000
kronor sammanbrag-tes. Samma sträfvan
fort-sättes i Alingsås, men här afsattes hälften
af nettobehällningen till en framtida fond^
som nu uppgår till inemot 2,500 kronor.
Han har utgifvit åtskilliga kompositioner,
såsom »Jubelmarsch» för piano eller
orkester, »Vårglädje» för manskör samt senast
kantaten till dagens 50-ärsfest.
Skolmötet i Strängnäs.
Skolmötet i Strängnäs den 30 och 31
juli för Södermanland och Stockholms
stad räknade omkring 200 deltagare.
Mötet tog sin början med gudstjänst
i domkyrkan, därvid seminarierektor Sv.
Lundqvist höll en kort betraktelse öfver
Matt. 18: 3-6, med ämne: barnens och
uppfostrarekallets höga värde inför Gud.
Förhandlingarna, som höllos å
läroverkets högtidssal, inleddes med
välkomsthälsning af bestyreisens ordförande,
rektor Lundqvist, samt afsjungande af
sången: »Var välkommen en hvar».
Till ordförande och vice ordförande
valdes folkskoleinspektören d:r J. A.
Vallin och folkskolläraren Otto Bejbom samt
till sekreterare folkskollärarne N.
Hallsten i Öfverselö och Gottfrid Lindh i
Stockholm.
Programmets första fråga:
Hufvudorsaken Ull att vår uppfostrande verksamhet
så ofta synes ofruktbar, inleddes med ett
föredrag af rektor S. Lundqvist, som
framlade många under sitt långa
uppfostrarearbete gjorda psykologiska iakttagelser
och belyste dessa med talande exempel.
Hufvudtankarna torde kunna angifvas
sålunda:
Hemmet såväl som skolan klagade öfver
ring-a frukter af uppfostringsarbetet, lärarne
öfver bristande resultat af undervisningen,
föräldrar och målsmän öfver fruktlösheten
af sina förmaningar.
Under förhandenvarande förhållanden
kunde man knappast vänta annat. Ofta rörde
vi oss i vårt skolarbete med idel ord,
hvilkas rätta betydelse lärjungarna på sin
ståndpunkt icke fattade. Detta belystes med
exempel, hvilkas sanning åhörarne genom
samtidiga psykologiska experiment kunde
inse. På samma sätt visades genom andra
exempel, bestyrkta af åhörarnes erfarenhet,
huru beroende vi i vår uppfattning af det,
som vi med egna ögon se, äro af vår egen
själs innehåll, vår gamla föreställningskrets’,
skådlighet från lärarens sida och förmåga
att appercipiera från lärjungens sida
utgöra villkor för en fruktbar undervisning.
Saknas ettdera af dessa båda, begär man
det psykologiskt omöjliga.
I afseende på den sedliga utbildningen
förhölle det sig ofta på samma sätt som då
det gällde den intellektuella. Karaktärens
danande tager sin början icke genom ord
och förmaningar, utan genom sedliga
mönsterbilder, och luckor i den sedliga
erfarenheten kunna vara lika ödesdigra för den
sedliga utbildningen som luckor i
kunskaperna för den intellektuella.
Äfven här utgöra sålunda^ åskådlighet och
apperceptionsförmåga villkor för
uppfostran. Saknas dessa, må man icke begära
frukt af sina bemödanden.
Att det dock trots alla brister kan blifva
frukt af vår verksamhet, beror icke af oss.
Det kommer ofvanifrån.
Örn vi å andra sidan, trots allvarliga
bemödanden att handla psykologiskt riktigt,
förgäfves vänta frnkt, må vi dock icke
förtröttas och misströsta. Hvad som försiggår
i själens djup hos våra lärjungar, kunna vi
icke utforska. Den, som i utöfvandet af sin
fostrareverksamhet ådagalägger både
okunnighet om själslifvets lagar och försumlighet
i sin pliktutöfning, han liknar den landtman,
som vill skörda utan att bereda jorden och
så sin säd.
En liflig öfverläggning följde på detta
föredrag, och framhölls därunder af hrr
P. Lagerblad i Tumba, A. J. Dahlqvist i
Jäder, S Ekström i Tystberga, K. O.
Sjölander i Asker m. fl. vikten af
samverkan mellan hem och skola, ^mellan
präster och lärare, nödvändigheten från
lärarekårens sida att med all makt
motarbeta den materialistiska tidsriktningen
samt betonades kraftigt, att vi alltför
mycket lägga an på att bibringa barnen
kunskaper, så att vi därigenom förbise
och förgäta det uppfostringsarbete,
hvilket bör vara skolans a och o.
Efter afslutad öfverläggning gjorde
mötet följande af hr O. Bejbom föreslagna
uttalande:
Vi begära ofta det för barnen psykologiskt
omöjliga; vi forcera var undervisning; vi
anlägga vårt skolarbete för mycket på
inhämtande af kunskaper, för litet på den
uppfostrande verksamheten; vi låta
omständigheternas makt tvinga oss att allt för tidigt
afbryta undervisnings- och fostringsarbetet
med barnen, innan dessa nått nödig
intellektuell och sedlig utveckling; och vi
förglömma ofta, att skörden icke följer
omedelbart efter sådden.
Frågan om årsexamen i folkskolan
inleddes af hr O. Bejbom, som framhöll
hufvudsakligen följande:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
