Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 3. 15 januari 1930 - Greta Lundberg: Från engelska skolor - Redaktion - Skolradio - Ur statsverkspropositionen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
46
S V E N S K L Ä II A R E T I D N I N G
Nr 3
Jag hade glädjen att få gå ensam
och iakttaga barnen i arbete och
samtala med dem. De fnnno det roligt att
arbeta, ty de fingo själva vara
produktiva och ej alltid receptiva. Av lärarna
hörde jag, att deras frihet att vila
under arbetet var stor, men ej
utnyttjades. »Arbete under intresse tröttar ej
barnet.» Barnen lia nämligen frihet att
välja, tid, när de skola arbeta på sina
»peaks», och välja det ämne, som de
för stunden önska. Skolan är både
internat och dagskola och mottager barn
från tre år upp till 16-17 år.
För att få besöka Londons
folkskolor begärde jag tillåtelse från
Board of Education. Jag angav, att jag
helst ville: se skolor, där Daltonplanen
följdes, och fick då anvisningar i
anslutning härtill.
.^ X Beethoven Street School, en
folkskola, söm har samundervisning, har
Dalton-arbetet prövats och ’befunnits
gott, Skolan arbetar fem dagar i
veckan mellan 9-12 och 2-4,30. Barnen,
som voro i åldern 8-15 år, fingo vid
månadens början en maskinskriven
eller hektograferad uppgift i alla
läsäm-nen. Uppgiften var indelad efter veckor.
Barnen hade vissa timmar om dagen till
sitt förfogande för fritt arbete. De
valde ämne och togo då sitt bästa ämne
först. Men de fingo ej ny uppgift i t.
ex. geografi, innan uppgifterna i
natur-lära och historia voro klara. Om de
siutade uppgifterna fore månadens slut,
hänvisades de till ’biblioteket att hämta
mer kunskap om samma del av
kursen, innan de fingo börja en ny. Så
hölls klassen någorlunda samman. De,
Redaktör och ansvarig1 utgivare:
Värner Rydén
Redaktionssekreterare: ~
Karl-Erik Karlsson.
Redaktion:
Vasagatan 10, l tr.
Telefon: Norr 3700
Utgivningsdag: onsdag.
Expedition:
Barnhusgatan 8, nedra botten
Tel.: 3000. Norr 6000.
Kontorstid: 10-5.
Prenumerationspris: ,
Yr år 10 kr., V2 år kr. 5:50, a/4 år 3 kr.
Lösnummerpris 25 öre.
Prenumeration sker
alltid å närmaste postanstalt.
Annonspris:]
för l millimeter å yttersida och sida intill text
30 öre, å innersida 25 öre; vid införande även
i Småskolan ett tillägg av 10 öre.
Annons skall vara inlämnad fredagen närmast,
före utgivningsdagen.
Stockholm 1930
Kungl. Hovboktryckeriet Iduns Tryckeri A.-B
som hunnit »överarbete», fingo berätta
om detta, och kamraterna fingo under
diskussionstimmar fråga dem om vad
de ej förstodo av deras redogörelse.
Barnen mellan 8 och 10 år stannade
i sitt klassrum, och en lärare ledde
deras arbete i alla »choice», som de kalla
det daltoniserade arbetet. Barnen
mellan 10 och 15 år hade ämnesrum till
sitt förfogande, där specialbibliotek
funnos till hands, och där de fritt fingo
använda alla hjälpmedel. Varje barn
hade ett betygskort med kolumner för
färdig uppgift och för betyg i denna.
Läraren rättade ungefär ett ämne i
veckan, barnen visste ej vilket.
Deras arbetsböcker voro tjocka
skriv-böcker, vartannat blad rit- och
vartannat blad skrivpapper. Textbokstäver
användas- i skrift ända upp till tio års
åldern och genom träning vanns stor
hastighet.
Som resultat hade framkommit, att
den slutliga skriften blev tydligare
efter denna träning. I detta sammanhang
vill jag nämna, att man funnit, att
barn, omöjliga i stavning, lärde ,sig
stava bättre, om de använde skrivmaskin.
Man tillskrev det psykiska orsaker.
Dessa barn lia ofta dålig handstil, och
den fåfänga kampen för en bättre
sådan gör, att barnet blir slött och
ointresserat för all .skrivning och därmed
stavning. För de två högsta klasserna
funnos flera maskiner tillgängliga, när
de ville skriva någon längre
redogörelse.
I Sebbon Street School i nordöstra
London, en folkskola i ett tämligen fat-,
tigt distrikt, hade också försök med
Daltonplanen gjorts med framgång.
Här satte läraren ,upp
arbetsuppgifterna, som text äts, på väggarna, och
barnen arbetade själva igenom dem. Många
trevliga böcker för tyst läsning funnos.
Efter varje kapitel stodo några
sammanfattande frågor eller begärdes
teckningar. I en klass med 40 elever
funnos ej 40 böcker av samma sort
utan 40 böcker av olika innehåll men
av samma svårighetsgrad. Böckerna
togo därför inte slut och lästes ej
heller om och om igen, och intresset för
läsning dödades därför ej heller.
Bänkarna voro utbytta mot bord och
stolar, lätta att flytta. Barnens saker
förvarades i skåp, där var elev hade sitt
fack. Barnen hade frihet att utan att
begära tillstånd röra sig fritt men tyst
i rummet.
En fråga, som jag aldrig
försummade att göra, var frågan om
disciplinsvårigheterna. Och alltid fick jag veta,
att svårigheterna voro horteliminerade
sav självstyrelse och självkontroll i
ordets verkliga mening.
I Wembley Hill School med
samundervisning och barn mellan 10-16 år
var självstyrelse genomförd. Skolan
indelades i fyra »hus», ungefär lika
många av varje i var klass. »Husets»
medlemmar valde en huvudman, som
sammanträffade med de andra huvud-
männen en stund, innan dagens arbete
började. De klarade upp mindre
ärenden, som angingo kamraterna. De
framkommo med förslag till
ordningsregler, som förkastades eller antogos av
klassen. Läraren var med i klassrådet
men hade endast i extrema fall
avgörande röst. De arbetade alla för
klassens och de fyra »husens» framgång.
De fyra »husen» hade nämligen en
gemensam silverpokal, som för en termin
ägdes av det »hus», som procentuellt
fick den största ^betygssif f rån
föregående termin.
Till slut må citeras några ord av dr
Bållar d, en av inspektörerna f Or
Londons folkskolor:
»I den moderna skolan ha vi gått
från passivitet till aktivitet, från att
lyssna till att -handla, från påtvingad
disciplin till disciplin inifrån. Vilken
betydelse den nya fria disciplinen i
folkskolorna än kommer att få, är
åtminstone dess ’syftemål lovvärt. Den har
till syftemål att skapa moraliskt
bättre medborgare än dem, som fostrades
av den kuvande disciplinen. Och den
förfäktar, att tvång visserligen håller
oarter ur sikte men ej förstör dem, och
den vill ej begagna fruktan som sporre
till gott uppförande. Den försöker
framför allt utveckla ansvarskänsla och
självkontroll hos eleverna.»
Greta Lundberg.
Skolradio.
Vi meddela här nedan
skolradiopro-grammet för tiden den 16-23 januari.
Torsdagen den 16 januari kl. l-1.30 e. m.:
Vad har en generaldirektör att göra?
Föredrag av riksdagsman Värner Rydén. Se
Skolradions häfte nr 7 !
Måndagen den 20 januari kl. l-1.25 e. m.:
Erik Axel Karlfeldt läser:
1) Fäderna. 2) Tuna ting. 3) Elie
himmelsfärd.
Se Skolradions häfte nr 7!
Onsdagen den 22 januari kl. l-1,30 e. m.:
Ur laxens levnadshistoria. Föredrag av
ryttmästare Rud. Hammarström. Se bilderna i
Skolradions häfte nr 7!
Torsdagen den 23 januari kl. l-1,30 e. m.:
Vad får du uträtta, om du en gång blir
statsråd-? Föredrag av riksdagsman Värner Rydén.
Se Skolradions häfte nr 7!
För våren 1930 föreligga följande
programhäften :
Nr 5. Danska och norska texter. 74 sidor.
Nr 7. Svenska föredrag. 47 sidor. 54 ill.
Nr 8. Engelska och tyska hörövningar. 24
sidor. 5 ill.
Häftena nr 7 och 8 erhållas gratis av
skolor vid rekvisition hos skolöverstyrelsen. Vid
rekvisitionen skall uppgivas skolans namn,
postadress samt antal exemplar, som önskas,
vilket bör motsvara det antal elever, som
beräknas komma att lyssna samtidigt.
Häftet nr 5 betingar för skolor ett pris av 25
öre per exemplar (portofritt) och rekvireras
likaledes hos skolöverstyrelsen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
