Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 4. 22 januari 1930 - Skidkurs i Storlien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Organ för Sveriges Allmänna Folkskollärarförening
Nr 4. (2508)
Stockholm, 22 januari 1930
49:e årg.
S k i d k u r s i S tör l i en.
I likhet med föregående år samlades den 28 dec, lärare
och lärarinnor från hela Sverige uppe i Storlien,
Skidfräm-jandets förnämliga domäner, för att under sakkunnig
ledning lära sig åka skidor för att i sin tur bli dugliga att
bibringa sina elever’
samma färdigheter.
För oss
norrbottningar, som enligt
naturens ordning
länge borde haft
vinterväder och
skidfö-re, var det en sann
fröjd att se snön i
Jämtland, då ingen
av oss tidigare i
vinter haft tillfälle till
den minsta lilla
skidtur.
Anlända till
Storlien välkomnades
kursdeltagarna %v
Skidf rämjandets
ordförande, kursbesty-relse och ledare,
installerades i de
bekväma förläggningarna, utspisades och indelades slutligen i
grupper - fem manliga och fem kvinnliga - allt efter
förmåga. " ,
Övningarna vidtogo omedelbart. Terrängen är underbart
lämpad för övningar i »skidteknik». Småbackarna i
»Högfjällets» omedelbara närhet voro snart spårade kanske ej
endast av skidor. I mången med mycken ansträngning
påbörjad sväng sattes nog punkt medelst en bastant röva.
Programmet för kursen, som innehöll allt vad till skidor
och skidåkning kan tänkas, möjligen utom kanske att falla,
var enligt min mening synnerligt väl uppgjort, lämnande
gott tillfälle för gruppledaren att omväxla mellan inövande
Skidåkare på fjället.
av rörelser och tillämpning under kortare eller längre färder.
Själv kom jag att tillhöra första gruppen under
gymnastikdirektör Lindaus ledning. »Den bästa tänkbara instruktör
och ledare», var allas vår mening inom gruppen. Lustigt
nog hörde man frän
samtliga andra
grupper samma uttryck
om deras resp.
ledare. Alla således nöjda.
Under för årstiden
bästa tänkbara
väderlek övades alltså
med liv och lust alla
svängar, plogar och
hopp, »Modern
skidåkning», »skidakro-batik», »utländsk
skidåkning» m. m.
äro namn, som en del
motståndare begåvat
den nya metoden
med.
En del anhängare
av den »gamla
skolan» togo i våras till
orda i stockholmspressen och sökte på mer eller mindre
»backiga» vägar komma den nya metoden, dess upphovsman
och förkämpar till livs. Än beklagligare synes det oss
norrbottningar, att dessa skribenter i årets »På skidor» ställas
som talesmän för det skidåkande Norrbotten. »Det är så
naturligt, att oppositionen mot skidakrobatiken kommer från
Norrbotten», skriver greve Hamilton i sin f. ö. utmärkta
uppsats »Nationell skidlöpning - eller icke». Nej, det torde
nog vara så, att norrlänningen tack vare i regel bättre
snöförhållanden, större vana att åka skidor, tar den s. k.
»moderna skidåkningen» ej såsom något nytt utan som
en utmärkt metod att förkovra sig själv och lära andra.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
