Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 4. 22 januari 1930 - Skidkurs i Storlien - Redaktion - Hjalmar Branting om Emil Hammarlund och Fridtjuv Berg - England höjer skolåldern
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
70
SVENSK LÄRARETIDNING
Nr 4
För oss lärare är denna metod av
oerhört stor betydelse. En metod, som gör
det möjligt för oss att på de få timmar
vi lia till förfogande lära barnen
behärska skidorna, iså att skidåkningen
blir dem ett verkligt nöje, ej en
ansträngning.
Det var ock med tillfredsställelse man
själv kände och genom att iakttaga
andra fann, huru dag för dag säkerheten
ökades. De backar, som första dagarna
togos med stor bävan, ansågos m-t
kuf-sens slut helt föraktfullt som små
sluttningar.
Men dagarna gingo fort. Fullt arbete
hela tiden. Skidgymnastik, skidteknik,
utfärder och på eftermiddagen föredrag
i ämnen berörande skidåkning och
skid-vård. De allra största ivrarna för
kroppsrörelser fortsatte i regel med en
stunds dans på kvällen.
Bromsa med våra skidor lärde vi oss,
men att bromsa upp den fart, med
vilken dagarna i Storlien runno undan, var
ingen mäktig. Innan någon tänkt, än
mindre önskat sig, sutto vi samlade till
avslutning, alla med en känsla av
verklig tacksamhet mot de myndigheter, som
i full förståelse för skididrottens stora
betydelse för svensk ungdom, anordnat
denna kurs samt alla av hjärtat
instämmande i den önskan ordföranden i
Skid-främjandet överste I. Holmqvist
besvarade en tidnings rundfråga.: »Vad
önskar Ni av 1930 ?»
»Ett par skidor till varje pojke och
flicka och förmågan att använda dem.»
B-m.
Redaktör och ansvarig utgivare:
Värner Hydén
Redaktionssekreterare:
Karl-Erik Karlsson.
Redaktion:
Vasagatan 10, l tr.
Telefon: Norr 3700
Utgivningsdag: onsdag.
Expedition:
Barnhusgatan 8, nedra botten
Tel.: 30 00. Norr 60 00.
Kontorstid: 10-6.
Prenumerationspris:
Vi år 10 kr., V» år kr. 5:50, V4 år 3 kr,
Lösnummerpris 25 öre.
Prenumeration sker
alltid å närmaste postanstalt.
Annonspris:
för l millimeter å yttersida och sida intill text
30 öre, å innersida 25 öre; vid införande även
i Småskolan ett tillägg av 10 öre.
Annons skall vara inlämnad fredagen närmast
före utgivningsdagen.
Stockholm 1930
Kungl. Hovboktryckeriet Iduns Trycken A.-B.
Hjalmar Branting om
Emil Hammarlund och
Fridtjuv Berg.
»Stridskamrater och vänner» kallar
Z. Höglund den nu föreliggande
tionde delen av Hjalmar Brantings Tal och
skrifter. Den innehåller en samling
biografiska miniatyrer, huvudsakligen
minnesbilder över bortgångna
(banbrytare, vilka personligt, politiskt eller
andligt stått Branting nära.
För oss bör det vara av intresse
erfara att bland dessa minnesteckningar
även upptagas namnen Emil
Hammarlund och Fridtjuv Berg. Snart tjugu
år ha förflutit sedan den första av
dessa kämpar och föregångsmän gick
bort. En ny lärargeneration har växt
upp, som väl hört namnen nämnas, men
knappast gjort klart för sig, vad de
betytt. Emil Hammarlund var en av
märkesmännen för det liberal-demokratiska
genombrott, som i Stockholm ägde rum
1884. Den tiden sågs, heter det i
Brantings minnesteckning,
»folkskolläraren på Stockholmsbänken» som en
röd rabulist och med något av samma
förskräckelse som ett par årtionden
senare den social-demokratiska
framryck-ningen. Hammarlund var, säger
Branting vidare, i Sveriges allmänna
folkskollärarförening och som redaktör för
Svensk Läraretidning vänstersidans
första samlande kraft, vilken, då
Fridtjuv Berg ännu skrämde f Or mycket
med sin mera ideella radikalism,
förmådde klokt att steg för steg vinna
erkännande åt de strävanden, som
besjälade dem båda. Den insats,
Hammarlund gjort för den svenska
folk-skollär arkårens sociala höjande,
betecknade Branting som en verklig
kultur-gärning.
I minnesrunan över Fridtjuv Berg
förnimmes värmen och ibeundran för
den man, som från att vara en
obemärkt medlem av en då högst
tillbakasatt kår kom att bekläda chefsplatsen
för vårt undervisningsväsen. Fridtjuv
Berg var den klassmedvetne
folkskolläraren. I arbetet för att höja folkets
skola och dess lärarkår såg han sin
centrala livsgärning. Han ryggade ej
tillbaka för att, när han visste sig kunna slå
ett slag för barnens och det kommande
släktets rätt, uppträda vid den första
majdemonstrationen på
Ladugårdsgärdet - det var år 1890 - och tala till
Stockholms arbetare om
normalarbetsdagen. För oss måste det förefalla
underligt, att Fridtjuv Bergs
uppträdande vid detta tillfälle väckte så stor
uppmärksamhet. I sitt nummer för den 2
maj skrev Svenska Dagbladet bland
annat: »Vi kunna ej föreställa oss annat,
än att folkskolestyrelsen meddelar en
allvarsam skrapa åt en sådan
undervisare av våra barn, så att tilltaget icke
återupprepas.» Val efter val fördes
emellertid hans namn som fana för massor av
Stockholms valmän, socialdemokrater
såväl som liberaler. Av Branting får
Fridtjuv Berg vittnesbördet om ätt
vara en av den svenska demokratiens
bästa män och renaste karaktärer.
Plikttrogen, ordentlig, arbetsam
karakteriserade Branting Emil
Hammarlund. Plikttrogen, arbetssam, rättrådig
falla orden om Fridtjuv Berg. För oss
yngre lärargenerationer borde dessa
kämpar få stå som manande föredömen
i målmedvetenhet och idealism.
Gustav Storgård.
England höjer skolåldern.
En skolförfattning, som förvisso
kommer att få vittgående konsekvenser för
den engelska folkupplysningen, utkom
den 17 dec. 1929.
Enligt denna lags första paragraf
skall den ålder, till vilken barnens
måls-mal äro skyldiga att bereda barnen
effektiv elementär skolundervisning och
hålla dem till obligatorisk skolgång, vara
femton år. Vidare skola de lokala
skolmyndigheterna vara förpliktade att
vidtaga åtgärder i syfte att bereda
möjligheter för skoltidens förlängning med ett
år. Givet är att en sådan reform måste
få en betydande övergångstid.
Emellertid har genom rätt för de kommunala
myndigheterna att med stöd av 1918 års
författning lokalt höja skolåldern redan
nu densamma höjts inom ett betydande
antal skoldistrikt. Därför har man
också kunnat fastställa, att lagen skall
gälla i full utsträckning från den l april
1931.
Den finansiella sidan av reformen är
så ordnad, att den utgiftsökning, som
skolålderns förlängning åsamkar
skoldistrikten, skall helt utgå av statsmedel.
Därigenom är den första
förutsättningen för reformens genomförande given.
Den andra är det helt nya program för
undervisningens ordnande mellan 11-
15 år, som man nu är i färd med att
omsätta i praktiskt skolarbete.
När man ser, att det land, som var
ett av de sista att genomföra
obligatorisk folkundervisning, och som ofta
anses som efterblivet på detta område,
tager ett så resolut steg i riktning emot
vad tiden kräver, är det närmast
pinsamt att erinra sig, att en kunglig
kommitté arbetar under högtryck att
vill-fära den svenska riksdagens önskan att
bereda möjlighet för vårt lands
ungdom att redan vid 14 års ålder
definitivt lämna skolan för att ägna sig åt
förvärvsarbete.
W. S-m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
