Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Nr 6. 5 februari 1930
- Bror A. Sjögren: Folkskollärarkårens insats i det fria och frivilliga folkbildningsarbetet. Några reflexioner med anledning av ett folkbildningsmöte
- Edvin Wide: Ärkebiskopen om idrottens dygder och faror
- Skolradio
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
allt intresse för bygd och folk. Har man
då rätt kräva förståelse!
Men det stora flertalet av lärarkåren
har sin givna plats i
folkbildningsarbetet. »Inför bildningsarbetets många
olika uppgifter bör vår kår kunna känna
sig på en gång ödmjuk och stolt;
ödmjuk över att vara blott en liten del av
det hela, stolt över att vara levande och
behövlig del av ett för vårt lands
framtid oumbärligt helt», var
folkskolläraren-folkbildningsmannen Oscar
Lundborgs testamente till kollegerna.
Detta arbete är krävande - tager ens
värdefulla »fritid», men det skänker
också en rik belöning. Sällan några
mynt - men en sällsam
vederkvickelse att »stå i kontakt med folksjälen»,
att möta samman med studiekamrater
kring biblioteksrummets enkla bord, att
blicka in i föreläsningspublikens
vetgiriga ögon eller samarbeta vid hyvel och
huggkubb under de frivilliga
slöjdkvällarna i skolans slöjdsal.
Jag lyckönskar därför alla kamrater
till en plats i detta bildningsarbete på
deras ort. Må de också behjärta sin
uppgift, när de kallas till hjälp i
striden mot mörkret och bundenheten, för
ljuset, värmen och glädjen i livet. Må
de känna sig gripna av den uppgiften
»att tända eld i barnasjäl
att lyftning ge åt dagaträl».
Bror A. Sjögren.
Ärkebiskopen om idrottens
dygder och faror.
En gång för många år sedan läste jag
någonstans en bekännelse av en
prästman från södra Sverige om en
förunderlig kärlek till fjällen och vildmarken.
Under en fjällbestigning i strålande sol
och ljus hade han i ensamheten där uppe
på höjderna haft en överväldigande inre
upplevelse - en förklaring, en själens
frigörelse eller huru man nu skall
uttrycka det. Kanske var det mystikernas
»skådande av Gud» eller
»människoandens förening med Brahma» han hade
varit med om.
Men från den dagen hade han varit
ohjälpligt fjällbiten. Åtminstone en
gång om året måste han resa upp till
fjällen och där tillbringa några dagar i
ensamhet med sig själv och sin Gud.
Annars förtärde honom nere på slättlandet
en trånande längtan till fjällen.
Den där fjällbitne prästmannen
kommer jag alltid att tänka på, när jag
sitter och läser och bläddrar i
Skidfrämjandets årsskrifter »På skidor». De
digra böckerna vittna i sin art av rikedom
och omväxling om liknande kärlek till
fjäll och vildmark, till skidor och
friluftsliv. År efter år kommer
Skidfrämjandet med lika tjocka årsböcker och
förmår alltid bjuda på lika omväxlande
läsning och lika rikt och vackert
bildmaterial.
Årsboken 1930 står inte sina
föregångare efter i något avseende. Den är värd
en plats på varje bokhylla, men
framför allt torde den med sina talrika
illustrationer - omkring 300, varav ett
tjugotal helsidesbilder - vara en skatt för
ungdomsbiblioteket. Den bör kunna
fånga de ungas uppmärksamhet och
väcka deras intresse för friskt och
härdande friluftsliv.
Främst i raden av kända män som
författare finner man ärkebiskopen, som
framhåller sina synpunkter på idrotten.
Det torde bli mera läsbart och nyttigt
och mera i överensstämmelse med
årsbokens mål och mening att stanna och här
återge, vad han har att säga om
idrotten, än att komma med ett vanligt
omnämnande av innehållet i den
synnerligen digra boken.
Ärkebiskopen talar om idrottens
dygder och faror och säger bl. a.:
Tävlan betyder strävan efter
fullkomning. Det är idrottens första dygd. Ty
människan har uppgiften att i smått och
stort, i allt som åligger henne,
eftersträva fullkomning. - -
Kroppens övning är idrottens andra
dygd. Muskler, som människan fått,
behöva hållas i övning för att kunna
uträtta sitt värv. Kroppens krafter och
färdigheter lika väl som andens
förmågor förbli outvecklade och krympa
samman utan sund användning. Hälsans
lyckokänsla beledsagar för idrottens
utövare rörelsen ute i fria luften, nu i
naturens vinterprakt. - -
Idrotten nödvändiggör självtukt,
försakelse, disciplin. För att vinna
åstundade mål ålägger sig den tävlande stränga
levnadsvillkor, han underkastar sig en
noggrann levnadsordning och tävlingens
utstakade lag. Denna stränga tukt och
denna redobogenhet att försaka och
möda sig för att vinna ett åtrått syfte är
idrottens tredje dygd. - -
Idrottens fjärde dygd består i den
självbehärskning, varmed idrottsmannen
måste bära mödor, smärta och även
missräkning. Den sig i leken ger, måste
leken tåla. Till den goda sportsandan
hör, att deltagaren inte, om något går
honom emot, ställer sig sur i ett hörn
och tycker synd om sig själv. Idrotten
kräver en redlig och sanningskär
kamratlighet och ett sinne, som kan bära
motgångar och medgångar med samma
jämnmod. Det första de engelska
pojkarna få lära, då de börja idrott och
tävlan i sina för engelska nationens
fostran och historia utomordentligt
betydelsefulla skolor, skilda från hemmen,
det är, att den besegrade skall vara den
förste av alla att lyckönska segraren. Så
går det ju till vid all idrottslig tävlan,
som höjt sig över primitivitetens
stadium. - -
Viljan har mer att säga än
musklerna, även när det gäller kroppens övning.
Idrotten skall göra människan till herre
över kroppen, så att inte kroppen
behärskar henne, såsom fallet är med så
många sportande och icke sportande
individer, utan hon skall behärska
kroppen. - -
Ofta har i vår tid idrottens sociala
betydelse framhållits. Redan Anna Maria
Lenngren kände den. - - Denna
egenskap att sammanföra idrottsmän på en
tävlingsbana, där endast den personliga
dugligheten har något att säga är
idrottens femte dygd.
Men vi få icke glömma idrottens faror.
Det finns tävlingar, genom själva sin art
så råa, så frånstötande, så vädjande till
den brutala styrkan, så fula i sina
verkningar, att de måste betecknas såsom .
idrottens första fara. - -
Idrottens andra fara ligger i
driftlivet. De naturliga drifterna äro nedlagda
i människans organism och hava sina
givna uppgifter. Men de få icke taga
tyglarna av människan själv. Det är
sådana avarter av sportslivet, som göra
uppfostrare och iakttagare orättvist
avoga mot idrotten såsom sådan.
Avarterna skola avskaffas, inte övningen. - -
Idrottens tredje fara består däri, att
den får uppsluka allt annat och kväva
människosjälens högre anlag, strävan
mot människolivets högre mål. - - För
levnadens mångahanda uppgifter och
plikter få vi icke glömma det stora
bestämda målet.
Edvin Wide.
Skolradio.
Vi meddela här nedan
skolradioprogrammet för tiden den 5-12 februari
1930.
Onsdagen den 5 februari kl. 1-1,30 e. m.:
Tundran och eskimåerna. De nordliga
barrskogarna, jordens största jaktmark. Föredrag av
prof. Helge Nelson (Malmö). Se bilderna i
häftet nr 7!
Torsdagen den 6 februari kl. 1-1,30 e. m.:
Hur har den svenska statsförvaltningen
uppkommit och utvecklats? Föredrag av
riksdagsman Värner Rydén. Se häftet nr 7!
Fredagen den 7 februari kl. 2,45-3,10
e. m.: What I would tell my English friends
about Sweden. B-lesson. Dialog mellan C. S.
Allwood och mr X. Se häftet nr 8!
Måndagen den 10 februari kl. 1-1,30 e. m.:
Svenska folkets och svenska språkets
utbredning i världen. Föredrag av prof. Vilh
Lundström (Göteborg).
Tisdagen den 11 februari kl. 2,45-3,10
e. m.: Good and bad English pronunciation.
A-lesson by S. J. Charleston. Se häftet nr 8!
Onsdagen den 12 februari kl. 1-1,30 e. m.:
Nordöstra förenta staterna. Kolets,
storindustriens, storhandelns och storstädernas land.
New-York. Föredrag av prof. Helge Nelson
(Malmö). Se bilderna i häftet nr 7!
Torsdagen den 13 februari kl. 1-1,30 e. m.:
Hur sköter svenska staten sina affärer?
Föredrag av riksdagsman Värner Rydén. Se
häftet nr 7!
För våren 1930 föreligga följande
programhäften:
Nr 5. Danska och norska texter. 74 sidor.
Nr 7. Svenska föredrag. 47 sidor. 54 ill.
Nr 8. Engelska och tyska hörövningar. 24
sidor. 5 ill.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 00:49:47 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1930/0126.html
