Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 13. 26 mars 1930 - Skolhusinvigning i Finspång
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nr 13
SVENSK LÄRARETIDNING
291
Skolhusinvigning 8|i Finspång.
Söndagen den 16 mars ägde
invigning rum av de nya skolbyggnader,
som uppförts på den Ekmanska
folkskoletomten i Finspång. Till
högtidligheten hade inbjudits bl. a.
undervisningsrådet N. O. Bruce,
folkskolinspektören G. Hilén, lektorn Elias
Grip såsom inspektor för
Finspångs högre folkskola samt
representanter för olika kommunala
myndigheter.
Sedan en manskör utfört
»Östgötasång», »Vandringssång» och
»Välkommen till våren», framträdde skolrådets
ordförande, kyrkoherde Pontus Leander,
och hälsade alla välkomna.
Eektor Alf r. Lagerström lämnade
därpå en kort historik
över skolväsendets
utveckling i
Finspång. Tal.
framhöll, huruledes
brukspatronen Carl
Ekman på
1870-ta-let lät uppbygga
och till Risinge
församling donerade
en imponerande
skola på en kulle, där
nu också de två
nybyggnaderna uppförts. Brukspatron
Ekmans
medhjälpare var
folkskolläraren Anders Berg,
vilken åtnjöt
bruksägarens obegränsade förtroende. Det
blev ett skolhus, som i avseende på
tilltalande och ändamålsenliga
anordningar saknade motstycke, åtminstone på
landsbygden. Två år efter inflyttningen
i det nya skolhuset avgick Anders Berg
som folkskollärare och efterträddes av
äldste sonen Fridtjuv Berg. Den
Ekmanska folkskolebyggnaden var i 35 år
enda skolhuset i Finspång. År 1911
kunde emellertid en av Risinge socken
uppförd skolbyggnad på Högbytomten
invigas, den s. k. Högbyskolan, och v. t.
1930 kunde de nya »flyglarna» invid
Ekmanska folkskolan tagas i bruk. De
nya byggnaderna äro uppförda i sten
enligt korridorsystem. Ekmanska
folkskolan och nybyggnaderna uppvärmas
från en gemensam värmecentral.
Byggnaderna ha uppförts efter ritningar av
arkitekten A. Brunskog, Linköping, och
kontrollant har varit ingenjören H.
Malmborg.
En elevkör av flickor från högre
folkskolan sjöng därpå sången
»Vackra sky», varefter byggnadskommitténs
ordförande, major E. M. Lindgren,
framförde -ett tack till skolråd och
kyrkostämma, liksom även entreprenörer
och arkitekt avtackades. Kyrkoherde
P. Leander mottog därefter
’skolbyggnaderna å skolrådets vägnar under ut-
talande av ett erkännande till
skolbyggnadskommittén för dess arbete.
Invigningstalet hölls härefter av
undervisningsrådet N. O. Bruce.
Alla kunde ha anledning till glädje och
tacksamhet vid ett sådant tillfälle,
samhället, läraren, barnen och ej minst
föräldrarna, som hit skulle anförtro det bästa de ägde.
Finspång har ett klassiskt namn i den
svenska folkskolans historia och äger ett namn,
som är erkänt på undervisningens område,
namnet Berg. Anders Berg var en man före
sin tid. Som ett av sitt livs vackraste
minnen bevarade tal. sammanträffandet med
denne man, då en vördnadsvärd 90-åring men
med själs- och kroppskrafter väl i behåll. I
Finspång ha också som folkskollärare verkat
dennes söner Fridtjuv och Hjalmar Berg. Det
torde ej vara någon, som åstadkommit så myc-
Ekmanska folkskolan (i mitten) med de låda nybyggnaderna.
ket för folkskolan och folkskolans lärare, som
Fridtjuv Berg. Många år var han sekreterare
i Sveriges allmänna folkskollärarförening och
genom bl. a. de artiklar, som han skrev i
Svensk Läraretidning, utövade han ett stort
inflytande på det svenska folkskoleväsendet,
han har ock fått hedersnamnet »Svenska
folkskolans lärare». Det var egentligen ej
något spörsmål på skolans område, som var
honom främmande. Han hävdade folkskolans
plats som bottenskola, en tanke som i våra
dagar vunnit verklighet, men hans bok om
folkskolan är alltjämt läsvärd.
Skolöverstyrelsen, folkskolinspektionen, kommunala
mellanskolan etc. har- han varit med om att
utforma, och den nuvarande
seminarieorgani-sationen har tillkommit under hans ledning.
Men mest intresserade honom arbetet inom
skolans väggar. Dock blev han en stridens
man, men striden gällde aldrig person utan
sak. Försynthet och tillbakadragenhet var
utmärkande drag i hans karaktär, och ingen
kunde vara mer oegennyttig än han. Hjalmar
Berg är särskilt värd erkännande såsom
organisatör av fortsättningsskolan, men han
har också vinnlagt sig om
naturkunnighetsundervisningen i folkskolan. Slöjden har
också i honom haft en föregångsman, liksom han
också sökt få till stånd lämplig
undervisningsmateriell för folkskolan. Svenska
skolmuseet är hans skapelse, och där är han
alltjämt föreståndare.
Tal. önskade, att man i dessa skollokaler
skulle bli i tillfälle fostra upp och utveckla
män och kvinnor med sådan karaktär sorn
männen Berg.
Folkskolan är den allmänna
barndomsskolan i riket. Den skall meddela den allmänna
barnundervisningen och sörja för en rätt fost-
ran av barnen. Skolan kan dock ej ensam
fostra barnen utan tillkommer detta i första
hand hemmet. Hemmet har
uppfostringsplik-ten kvar, men i vårt nuvarande samhälle
behövs en arbetsfördelning. Skolans och
uppfostrans uppgift är att förmedla kulturarvet
och Goethes ord: »Vad du ärft av dina
fäder, förvärva det, att du må besitta det»,
kunna här anföras. En skola är en arbetets
boning för förvärv av kulturarvet. För en
harmonisk utveckling måste man komma ihåg.
att en sund själ rymmes i en sund kropp,
lek och gymnastik böra således förekomma
som undervisningsämnen. Det viktigaste är
att av barnen dana verkliga människor,
varvid vi böra minnas Viktor Rydbergs ord:
»Vad rätt du tänkt, vad du i kärlek vill, vad
skönt du drömt, kan ej av tiden härjas, det
är en skörd som undan honom bärgas, ty den
hör evighetens rike till.» Det gäller att fostra
människor, som älska sanningen framför
lögnen och bedrägeriet.
Hit till dessa
skollokaler kommer den ena
generationen efter den
andra. Vi önska, att de
må få med sig härifrån
ljusa och glada minnen
samt värdefulla
kunskaper och sanningar
för livet. Må skolans
arbete bli till gagn för
detta samhälle och
hela vårt land. Härmed
förklarade
undervisningsrådet folkskollokalerna invigda för
sitt ändamål.
Manskören
utförde Stenhammars
»Sverige» och en
blandad kör
Bort-nianskis »Israels
herde».
Rektor A.
Lagerström tackade åFinspångs lärarkårs
vägnar församlingen för de nya lokalerna.
Han föredrog därpå telegrafiska
hälsningar från landshövding Ekman
och pensionerade lärarinnorna Hulda
Strandberg och Anna Bohman.
Hälsningar i brev hade erhållits från
kyrkoherde K. G. "Widelius och
seminarielärare A. Bergsten, Göteborg, tidigare
anställd vid Finspångs folkskolor.
Komminister J. Wellhagen avslöt
högtidligheten med bön och psalmsång.
De inbjudna bereddes därpå tillfälle
att bese de olika lokalerna, varpå
skolrådet bjöd på kaffe i Ekmanska
folkskolans samlingssal.
De nu invigda båda flyglarna äro
lika stora och ligga öster och väster om
den Ekmanska folkskolan. Den östra
flygeln är byggd med källarvåning och
tvenne övervåningar. Källarvåningen
inrymmer två nya slöjdsalar,
värmeledningscentral och materiellrum. Vardera
av övervåningarna innehåller tre ljusa
och rymliga undervisningssalar, ett
lärarrum och ett materiellrum. Alla
undervisningssalar äro såväl här som i den
andra flygeln belägna åt solsidan,
under det att korridorerna, där eleverna
blott uppehålla sig en kortare tid,
ligga f rånsols. I varje lärosal finnes ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
