Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 17. 23 april 1930 - Dyrtidstillägget för andra kvartalet 1930 - Nils Wikström: Danmarks lärarutbildning reformeras
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
394
SVENSK LÄRARETIDNING
Nr 17
Gift lärarinna, vilkens man icke är berättigad till dyrtidstillägg av statsmedel, äger tillgodoräkna sig dyrtidstillägg
för barn (såsom familjeförsörjare), endast om mannen är på grund av bristande arbetsförmåga väsentligt urståndsatt att
bidraga till familjens underhåll, således icke på grund av t. ex. mannens arbetslöshet.
Förhållandena vid början av kalenderkvartalet äro grundläggande för beräkningen av dyrtidstillägget. T. ex. för
barn, som den 2 april uppnår 16 år, utgår dyrtidstillägg till och med juni månad; för barn, som födes den l april,
utgår dyrtidstillägg först från och med nästkommande juli; icke familjeförsörjande lärare, som i början av april
uppnår 25 år, räknas till kategorien »under 25 år» till och med juni månad.
Barntillägg får icke för samma tid utbetalas från mer än en befattning (huvudbefattningen).
Danmarks lärarutbildning reformeras.
Med oerhört intresse och med stor
spänning har Danmarks lärarkår
motsett riksdagens behandling av
undervisningsminister Borgbjergs förslag
rörande folkskollärarutbildningens
omläggning. Det torde därför med skäl kunna
sägas, att den 4 april 1930 i den danska
folkundervisningens historia kommer
att bliva en märkesdag, enär det nya
lagförslaget om en 4-årig
lärarutbildning och obligatorisk språkundervisning
vid folkskoleseminarierna denna dag
blev antaget av folketinget och därmed
var slutbehandlat i riksdagen. Den nya
lagen träder i kraft den l juni 1931.
Den hittillsvarande lärarutbildningen.
Den hittills gällande lagen om
seminariernas organisation är av
jämförelsevis tidigt datum, enär den tillkom år
1894; dock ha under årens lopp vissa
mindre ändringar med hänsyn till de
pedagogiska strömningarna vidtagits,
men någon genomgripande förändring
har icke kunnat genomdrivas, trots
flera framställningar från lärarkårens
organisation, Danmarks Laererforening.
År 1924 framlade dåvarande
undervisningsministern, fru Nina Bang, ett
förslag i ärendet, byggt på de av Danmarks
Lasrerforening framförda
synpunkterna, men förslaget blev icke av riksdagen
antaget.
Utbildningen vid seminarierna har
varit 3-årig, och under de två första
åren har undervisningen
huvudsakligen gått ut på att meddela eleverna
kunskaper och färdigheter, medan det
sista året till största delen varit avsett
att giva dem den erfarenhet, som deras
framtida livsgärning som lärare kräver.
För inträde vid seminarium
fordrades av sökanden att under minst ett år
ha auskulterat och även praktiserat i en
folkskola under en duglig lärares
ledning. Sökanden måste dessutom
genoingå inträdesprövning med såväl
skriftliga som muntliga prov.
Seminariernas mål och anordning.
Seminariernas mål är enligt det nu
antagna lagförslaget att utdana lärare
och lärarinnor för folkskolan.
Undervisningen skall vara av sådan
beskaffenhet, att den tillgodoser de krav, som
ställas på läraren i hans livsgärning.
Dessutom skola eleverna vid
seminarierna inhämta kunskaper och färdigheter,
som kunna vara till gagn för deras
allmänna utveckling.
Undervisningen på seminarierna skall
vara 4-årig och avgiftsfri.
Vid varje seminarium skall finnas en
barndomsskola med tillräckligt antal
klasser, vari seminariets elever få öva
sig i det praktiska skolarbetet.
Övningsskolans förste lärare har under
seminarierektorns överinseende ledningen av
seminarieelevernas praktiska
utbildning.
Övningsskolan kan antingen vara
en för seminariets räkning upprättad
barndomsskola, eventuellt med bidrag
från kommunen, eller också en vanlig
kommunal skola eller endast en del av
densamma, med bidrag från staten. I
sistnämnda fall skall seminariet efter
överenskommelse med kommunen ha det
väsentligaste inflytandet på
undervisningens ordnande och bedrivande.
Stipendier utgå till mindre
bemedlade elever vid såväl statens som privata
seminarier.
Inträdesfordringar.
För att vinna inträde vid seminarium
fordras av den sökande:
1. att hava fyllt 17 år innan den l
juni;
2. att medelst läkarintyg uppvisa, att
han icke lider av någon sjukdom eller
något lyte, som gör honom olämplig som
lärare;
3. att uppvisa intyg om vandel samt
uppgifter om vad han varit sysselsatt
med efter avslutad skolgång i
barndomsskolan, samt
4. att hava bestått
inträdesprövningen.
Inträdesprövningarna anordnas av
seminariets lärare, med bistånd av
censorer, som seminarierna själva utvälja
innanför eller utanför sin egen
lärar-krets, en för varje ämne. Huvudvikten
vid prövningen lägges på den sökandes
utveckling och kunskaper i folkskolans
huvudämnen. Sökande med
studentexamen, »Almindelig
Forberedelseeksa-men», realskoleexamen eller med
avgångsbetyg från folkskola kan efter
ansökan hos undervisningsministern utan
särskild inträdesprövning vinna inträde
i seminariums l :a klass. I vissa fall kan
en sökande, som genom föregående
verksamhet visat sig ha lust och anlag för
lärarkallet, efter framställning från se-
minariet av undervisningsministern
fritagas från prövning i enskilda ämnen.
Intagning i seminariets första klass
kan endast ske vid skolårets början.
Under vissa omständigheter kan
undervisningsministern göra undantag härifrån.
I vissa fall kan en elev med
undervisningsministerns tillåtelse, intagas i en
högre klass - dock icke i den högsta -
utan att hava genomgått närmast
föregående klass, såvida vederbörande
innehar tillräcklig ålder och på ett
tillfredsställande sätt bestått en för
ifrågavarande klass avpassad prövning.
Undervisning och undervisningsämnen
vid seminarierna.
Undervisning skall åt samtliga elever
meddelas i följande ämnen:
Modersmålet, räkning, skrivning, historia (med
medborgarkunskap och
nationalekonomi), geografi (med geologi),
naturhistoria (med hygien), naturkunnighet
(med kemi), matematik, teckning, tyska
eller engelska, gymnastik och idrott,
sång och musik, pedagogik samt
praktiskt skolarbete (med
småbarnsundervisning) ; dessutom för kvinnliga elever
handarbete och för manliga elever slöjd.
I 3: e och 4: e klasserna skola
eleverna förutom i de gemensamma ämnena
meddelas undervisning i endera av de
två ämnesgrupper, som omfatta
antingen språkliga - historiska eller
matematiska - naturvetenskapliga ämnen.
Målet för undervisningen och
fordringarna i de enskilda ämnena vid den
slutliga prövningen fastställes av
undervisningsministern i samråd med en
kommitté på 7 medlemmar, som äro
representanter för seminarierna.
Konsulenten i
undervisningsministeriets folkskoleavdelning har uppsikt
över seminarierna och är chef för
censorerna vid lärarexamen.
Avgångsprövningens anordning.
Avgångsprövningen uppdelas i två
avdelningar, så att den ena hålles efter
genomgången av andra klassen och den
andra efter genomgången av sista
klassen. Prövningen anordnas vid
seminarierna. Den andra delen av
avgångsprövningen måste tagas senast 4 år efter
den första, varvid dock 2 av dessa 4 år
kunna tillbringas utanför seminariet.
Avgångsexamen avhålles under
samverkan mellan seminariets lärare och av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
