Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 21. 21 maj 1930 - Västra Värmlands lärarförening 30 år - Fortbildningskursen i Linköping - Redaktion
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
488
SVENSK LÄRARETIDNING
Nr 21
Västra Värmland vid tiden för
föreningens tillkomst.
Inledningsvis nämnde talaren, att
sammanslutning mellan skolans lärare är en tanke,
lika gammal som skolan själv. Men sådana
sammanslutningar voro en tid icke gärna
sedda av varken skolråd eller
folkskolinspektörer vid denna tid. Då lärare någon gång
kommo tillsamman, var det i allmänhet på
kallelse av folkskolinspektören för att dryfta
.skol-och undervisningsspörsmål. Vid dessa möten
var inspektören ordförande och endast de
frågor han förelade sammanträdet och frågor
som behagade honom, fingo behandlas.
Talaren skildrade några episoder från ett sådant
möte i Arvika på 90-talet. I andra delar av
vårt land hade dock föreningar bildats. Den
första kom till -stånd i Mörrums socken i
Blekinge 1838. Först år 1860 bildades
Värmlands första förening av klockaren i Blomskog,
L. Lindberg, och räknade 12 medlemmar, d.
v. s. hela Nordmarkens dåvarande lärarkår.
Föreningen kvarstår ännu under namnet
Markernas lärarförening och dess andre
ordförande, den förres son, Frits Lindberg var
en av stiftarna av S. A. F. år 1880. Då
denne Lindberg var vid mötet närvarande, blev
han livligt hyllad. Västra Värmlands
lärarförening bildades den 2 dec. 1899 på inbjudan
av dåvarande lärarna vid Arvika folkskola
J. Renvall, C. G. Fagerlind och G. Kihlgren
samt läraren vid Dotteviks folkskola K. Fr.
Sundén. Därförut hade en
lärarsammansiut-ning bildats i Charlottenberg, men ej bestått.
Talaren lämnade sedan en kort historik över
skolväsendets utveckling i kretsens
arbetsområde under de förflutna 30 åren. Av denna
framgick att det år 1899 fanns endast en
heltidsläsande skola inom detsamma, nämligen
Arvika folkskola. Fasta folkskolor voro till
antalet 7 samt 33 flyttande sådana. Dessutom
funnos 33 fasta och 34 flyttande småskolor.
F. n. finnes inom distriktet ingen flyttande
folkskola och endast två fi. småskolor, båda
inom Böda skoldistrikt. Barnantalet har
varit tämligen konstant, omkr. 5,000.
Heltidsläsningen har vunnit terräng i ganska stor
utsträckning och är i det närmaste genomförd.
Denna omorganisation har givetvis krävt nya
lärartjänsters inrättande. År 1899 voro
lärarnas antal 86 och är f. n. 186. Statsbidrag till
lärares avlöning var 1899 32,000 och är nu
uppe i 353,000: - kronor o. s. v. Efter att
hava påmint om några äldre medlemmar i
föreningen och deras insatser, nämnde talaren
även några av dem, som icke längre äro i
livet, nämligen K. A. Kålen, Karl Olsson,
Hilda Svensson och Hulda Norlén. »Vi som ännu
äro kvar och som kände dessa våra
medarbetare», slöt talaren, »vi bevara dem i tacksamt
minne för den insats de gjort till fromma för
vår förening, för vår folkskola och dess
lärarkår och lysa frid över deras minne.»
Efter kafferasten spelade en
stråkkvartett från folkliga musikskolan å
Ingesund Mozarts konsert i D-moll,
Griegs »Albunxblad» och J. S. Bachs
»Loure».
Så följde dagens andra föredrag om
»Västra Värmlands lärarförening under
tre decennier» hållet av sekreteraren C.
B. Noreen, Charlottenberg.
Då Västra Värmlands lärarförening denna
dag firar minnet av sin trettioåriga tillvaro,
sade talaren, torde det vara på sin plats, att
vi en kort stund stanna inför det arbete,
som vår förening nedlagt under de gångna
åren, och ägna dem, som gått i öre o<ss i
arbetet, några tacksamhetens tankar för vad
de utfört. Trettio år kan synas vara en
ganska obetydlig tidrymd i en förenings historia,
men de 30 år, som förflutit sedan denna
förenings tillkomst hava dock på det område,
som föreningen gjort till sitt verksamhetsfält,
folkskolan och folkundervisningen, medfört så
stora förändringar till det bättre i olika
avseenden, att de utan tvekan kunna räknas till
de mest betydelsefulla i vår folkundervisnings
historia. Talaren påpekade, huru de
mänskliga strävandena återspeglas i skolans liv och
framhöll, huru en förening.sådan som denna,
i sin tur avspeglar, vad som på skolans
område varit aktuellt under samma tid.
Föreningens protokoll bli fördenskull ett stycke
kulturhistoria av största intresse. Efter att hava
redogjort för föreningens tillkomst övergick
talaren till § 2 i föreningens stadgar, enl.
vilken föreningen skulle arbeta för »att befordra
skolans framåtskridande i kristlig och
fosterländsk anda, att genom utbyte av tankar,
hållande av lektioner och föredrag följa med
sin tid och verka för samfälld förkovran och
gott kamratskap». Det påvisades hurusom
föreningen städse verkat enl. det givna
programmet. Den första tidens möten buro en mycket
strängt religiös prägel och vittnade om den
djupa religiositet, som i stort besjälade
lärarkåren vid sekelskiftet. Som belysning härav
föredrogs citat ur det första föredraget som
hölls i föreningen. Härefter övergick talaren
att belysa, hurusom under tiden förändring
skett i skolans inställning till
kristendomsämnet och påpekade, att föredragens rubriker
giva en bild av utvecklingen. År 1907 hölls
föredrag över »Kristendomsundervisningens
reformering», året därpå över »Vad innebär
en modern ståndpunkt i teologien» och 1927
behandlades »Religionsfriheten». I föreningens
protokoll kan man mycket väl utläsa strider
mellan gammal och modern uppfattning. Icke
desto mindre har dock föreningen alltid
hävdat den grundsatsen, att målet för all
kristendomsundervisning bör vara »att omsätta
gudsordet i handling, läran i liv». Det påpekades
även hurusom begreppet »fosterländsk anda»
undergått förändring, hur man ifrån ett
mycket strängt nationellt tänkesätt hunnit fram
till kravet på fredsidéens beaktande vid
undervisningen. Beträffande föreningens
strävan att hålla medlemmar »med sin tid»
nämndes, att under de gångna åren hållits ej
mindre än 87 självständiga föredrag förutom ett
60-tal inledningsföredrag med anl. av från
Centralstyrelsen utsända frågor. Föreningens
arbete för gott kamratskap hade också krönts
med framgång. Medlemsantalet var vid
starten 19 och räknade föreningen vid utgången
av 1929 103 medlemmar. Enigheten har i
allmänhet varit god. Endast då det gällt
principiella lönefrågor har meningarna gått
allvarligare isär, vilket förhållande talaren
ansåg borde vara vägledande för föreningens
fortsatta arbete. Till sist nämnde talaren
några av de personer, som varit av särskild
betydelse för föreningen.
Folkskolinspektör J. Renvall var
föreningens förste ordförande och har såsom sådan
nedlagt ett förtjänstfullt arbete. Han har
dessutom varit en flitig föredragshållare. Av
alldeles särskild betydelse har hans insats varit,
då det gällt att inför lärarna inom
kretsområdet klargöra innebörden av de reformer, som
tid efter annan tillkommit. Härigenom har
lärarkåren redan från första stund fått klart
för sig, vad dessa inneburit, varigenom de
lättare genomförts och varigenom samarbetet
mellan inspektören och lärarna blivit det
allra bästa. Att det i hög grad bidragit till
skolans raska utveckling inom området är
för envar tydligt. »Det är oss synnerligen
kärt», sade talaren, »att till Eder, herr
Inspektör, på denna dag få framföra
föreningens tack för vad Ni verkat för densamma, för
skolan och för kåren.» (Inspektör Renvall blev
härvid föremål för varma hyllningar.)
Föreningens förste sekreterare var Karl Fr.
Sundén, vilken valdes vid mötet 1899 och
kvarstod till 1927, således i 28 år, och är
därigenom föreningens trotjänare. Vid icke
mindre än 55 av hittills hållna 61 möten har
Sundén suttit vid protokollet och icke mindre än
384 helsidor äro av hans hand. Härtill
kommer arbetet med kassan. Men hans gärning
är icke enbart kvantitativt storartad. Den är
även av kvalitativt värde. Sundén har på ett
enastående sätt förmått följa föredrag och
diskussioner och på ett mästerligt sätt
sammanfattat desamma. Det är tack vare detta det är
möjligt att i detalj följa föreningens arbete
under de gångna åren. Genom dessa proto-
koll har således Sundén rest såväl
föreningen som sig själv ett det vackraste monument.»
Talaren nämnde dessutom andra
styrelsemedlemmar nämligen C. G. Fagerlind, ordf.
åren 1906-1908, A. Gräslund ordf. 1908-1916
samt Olof Söderlund ordf. 1917-1927,
överlärare G. Kihlgren som tillhört styrelsen över
25 år samt fröken Anna Svensson, vilken
tillhört styrelsen sedan 1909. Talaren framförde
föreningens tack till dem alla för vad de
uträttat, och mötet hyllade dem på det
hjärtligaste.
Av de egentliga
mötesfÖrhandlingar-na må nämnas val av ombud till
ombudsmötet i Stockholm, varvid
nuvarande ordföranden Gr. Närman enhälligt
valdes och till hans suppleant likaledes
enhälligt sekreteraren C. B. Noreen. Att
representera kretsen vid länsmötet i
Karlstad valdes ordföranden med v.
ordf. K. Lindskog som ersättare.
Sedan ordföranden avtackat talare
och mötesdeltagare avslutades mötet
med sången »Framåt på ljusets bana»
och alla voro ense om, att 30-årsminnet
firats på ett i allo värdigt sätt.
Ref.
Fortbildningskursen i
Linköping.
Vid fortbildningskursen i biologi, kemi,
fysik och fysikslöjd i Linköping den 28
juli-16 aug. ha till deltagare blivit
utsedda :
C. Andersson, Oskarshamn, I. Andersson,
Eksjö, B. Barck, Åsheda, L. Berggren,
Åkers-Runö, B. Carlsson, Västerlösa, Mimmi
Dahlstrand, Agnesberg, Signe Eliasson,
Strömsholm, E. Falk, ’Rimforsa, E. Gabrielsson,
Kolsva, E. Holm, Vikingstad, H. Johansson,
Vimmerby, O. Jonsson, Tibro, E. Karlsson,
Malmbäck, Agnes Brandhill-Kronblad,
Strömtorp, Brita Kvist, Örebro, Ester Larsson,
Örebro, G. Larsson, Huskvarna, V. Laudon,
Valdemarsvik, Märta Lindberg, Österäng, H.
Ljunghammar, Jönköping, N. Nilsson, Rök,
E. Petersson, Mariefred, K. Rendel, Mjölby,
G. Rydberg, Kolsva, A. Sandell, Vallnäs, K.
Slättner, Skälboö, A. Svensson, Stora Ved,
E. Thollander, Österstad.
Suppleanter: B. Wennberg, Uppsala, G.
Rönning, Harbonäs, C. Berg, Bodafors,
Martina Engblom, Vänersborg, Märta Johansson,
Runtuna.
Redaktör och ansvarig utgivare:
Värner Rydén
Redaktionssekreterare:
Karl-Erik Karlsson
Redaktion:
Vasagatan 10, l tr.
Telefon: Norr 37 00.
Expedition:
Barnhusgatan 8, nedra botten
Tel. 30 00. Norr 60 00.
Kontorstid 10-6.
Prenumerationspris:
YI år 10 kr., V* år kr: 6:60 Y* år 3 kr.
Lösnummerpris 25 öre.
Stockholm 1930
Kungl. Hovboktryckeriet Iduns Tryckeri A.-B,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
