Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 24. 11 juni 1930 - Skolstyrelser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
570
SVENSK LÄRARETIDNING
Nr 24
Skolstyrelser.
Som modell för den nya
skolstyrelselagen har närmast stått den
lag angående folkskoleväsendet i
vissa städer, som beslutades av 1909
års riksdag. Men med avseende på
innehållet är den nya lagen i många
hänseenden radikalare än 1909 års
lag. Vi återgiva på annat ställe in
extenso den nya lagen och hänvisa
den för detaljstudium intresserade
till själva lagtexten. På några
punkter av större principiell innebörd
skola vi emellertid i detta
sammanhang fästa uppmärksamheten.
Till en början bör sålunda
framhållas, att den nuvarande lagen,
som endast rört städerna, upphör
att gälla med 1930 års utgång. Det
blir en för land och stad gemensam
lag, som därefter kommer att träda
i kraft.
Eegeringen hade föreslagit, att
det skulle bero på k. mrts
förordnande, om lagen skulle tillämpas i
en kommun eller icke. Riksdagen
följde den socialdemokratiska
motionen och bestämde, att lagen
obligatoriskt skall tillämpas i varje
kommun, där kommunal- eller
stadsfullmäktige finnas. Därigenom har
lagstiftningen erhållit en stadga ocli
räckvidd, som icke funnits i något
tidigare lagförslag. Folkskolan blir
i framtiden en den borgerliga
kommunens angelägenhet i alla
kommuner med mer än 1,500 invånare. Som
bekant kan den bli det även vid ett
mindre invånarantal, om
fullmäktige införas i kommunen.
Skolans vårdande och
förvaltande myndighet blir i alla dessa
kommuner folkskolestyrelsen. Enligt
den nuvarande för städerna
gällande lagen har prästen varit
självskriven ledamot (ej självskriven
ordförande) i folkskolestyrelsen.
Styrelsens övriga ledamöter ha
utsetts till hälften av kyrkostämman
och till hälften av fullmäktige.
Eegeringen hade föreslagit samma
anordning i den nya lagen. Även här
har emellertid riksdagen följt den
socialdemokratiska motionen och
beslutat, att hela folkskolestyrelsen
skall väljas av fullmäktige.
Kyrkoherden äger, om han ej valts till
ledamot av styrelsen, rätt att närvara
vid dess sammanträden samt där
yttra sig och framställa förslag.
Till ordförande kan han väljas,
även om han ej är vald till ledamot
av styrelsen. Denna ytterst
egendomliga anordning, som ju även
gäller för den kyrkliga kommunen,
har motiverats bl. a. därmed, att
man velat bereda kyrkoherden
möjlighet att bli ordförande utan att
behöva vid valen uppställa sig på
något särskilt partis valsedel.
Självfallet väljer folkskolestyrelsen
enligt den nya lagen själv ordförande
och vice ordförande.
Valen till folkskolestyrelse äro
proportionella, när tillräckligt antal
röstande så begär.
Val av folkskollärare kommer
enligt den nya lagen att förrättas av
folkskolestyrelsen, alltså samma
ordning som för närvarande gäller i
stadslagen. Denna anordning
kommer säkerligen att bli en av de mest
iögonfallande nyheterna i våra
landskommuner, där som bekant
lärarvalen ofta omfattats med
lidelsefullt intresse och icke sällan varit
förenade med livlig agitation.
Ändringen kommer säkerligen att
medföra både sina fördelar och
nackdelar. Fördelarna ligga i att
agitationen till stämmorna upphör,
nackdelarna i att kotteriväsen lätteligen
kan florera i en liten krets.
Både*under den ena och den andra
förutsättningen krävas fastare och
rättvisare normer för
lärartillsättning-arna.
Som en nyhet möter oss
föreskriften, att alla val skola ske med
slutna sedlar. Vid omröstning för
tillsättande av tjänstebefattning
skall förfaras som vid val.
Möjligheten för
folkskolestyrelsen att överlämna beslutanderätten
i vissa frågor åt nämnder inom
styrelsen överföres från den nu
gällande stadslagen till den nya lagen.
Sålunda kunna vi även på rena
landsbygden komma att möta
»ekonominämnd», »undervisningsnämnd»
o. s. v., tillsatta inom
vederbörande folkskolestyrelser.
Såsom förut nämnts, upphör 1909
års lag att gälla med detta års
utgång. I städer, där den gamla
lagen tillämpats, träder den nya i
kraft den l januari 1931.1 samband
med den nya lagens
ikraftträdanden upphöra alla tidigare givna
mandat att gälla. I januari 1931
skola folkskolestyrelserna helt
nyväljas, och de nya ledamöternas
mandat skola sedan gälla i nära 5
år - alltså till utgången av år 1935.
I fråga om de kommuner, för vilka
icke 1909 års lag gällt, ha ävenledes
särskilda övergångsbestämmelser
givits. Beträffande dessa hänvisas
till lagtexten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
