Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 24. 11 juni 1930 - Lönefrågan - Statsbidragen till folkskoleväsendet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nr
SVENSK LÄRARETIDNING
571
Lönefrågans
Svensk Läraretidning har tidigare
meddelat, att arbetet inom 1928 års
lönekommitté, i vad det avser revision
av gällande avlöningsreglemente,
dyr-tidstilläggens inarbetande i de fasta
lönerna och löneregleringar för
undervisningsväsendets och
fögderiförvaltningarnas personal inom den närmaste
tiden torde vara avslutat. Som alltid vid
liknande tillfällen slappes en del mer
eller mindre grundade rykten i omlopp.
Inom statstjänstemannavärlden ha
krav rests på löneförbättringar för de
nyreglerade verken, och man har
önskat nya direktiv till lönekommittén för
att därigenom möjliggöra, att dessa
krav tillmötesgås. Någon auktoriserad
redogörelse för kommitténs
hittillsvarande arbete har helt naturligt inte
lämnats.
En av kommittéledamöterna,
riksdagsman N. A. Nilsson i Kabbarp, har
emellertid i Dagens Nyheter framlagt
sin syn på lönekommitténs arbete. Han
har därvid bl. a. meddelat följande, som
kan ha intresse också för lärarna, då
dessa, som man får förutsätta, torde bli
inrangerade i det för de ’statsanställda
gällande lönesystemet.
På intervjuarens fråga, om
kommitténs betänkande betyder en reglering
uppåt av lönerna, svarade hr Nilsson i
Kabbarp:
- Ja, på sätt och vis! Det är ju så att
de nuvarande dyrtidstilläggen skola
inräknas i de fasta lönerna. Men eftersom index
för dyrtidstilläggen sedan vi började med
arbetet sjunkit 3-4 enheter, så ha vi ansett,
att det inte med säkerhet kan väntas
stanna på den lägre nivån, och vi ha därför
försiktigtvis räknat med ett något högre
dyrtidstillägg än det som nu utgår. Hur
mycket högre kan jag inte meddela.
- Det uppges också att de högsta
löneklasserna skulle få den proportionellt största
ökningen?
- Det beror därpå att dyrtidstilläggen
för dessa klasser tidigare vanit kraftigt
beskurna. En fast löneskala måste ju
däremot visa en jämn stegring hela vägen, och
när därför dyrtidstilläggen räknades in i
lönen ,för de lägre löneklasserna, så måste
det bli ett motsvarande tillskott även för
de högsta klasserna Iran sekreterare och
uppåt. Det har ju också från många håll
påpekats, att de män, som intaga dessa
ansvarsfullare poster i statens tjänst, i
förhållande till sitt arbete ofta varit betydligt sämre
betalda än motsvarande kapaciteter i privat
tjänst.
I stort sett kan man nog säga, fortsätter
hr Nilsson, att betänkandet innebär
förbättrade löner för nästan samtliga
befattningshavare. Det finns dock en och annan som
kan få det sämre, men detta har varit
nödvändigt för uppnående av en uniformitet,
som är ett av de viktigaste målen med
regleringen genom den lättnad, som den
kommer att medföra i själva den administrativa
förvaltningen.
När dyrortsgrupperna exempelvis närmast
på socialstyrelsens (initiativ i betänkandet
föreslås minskade från sju till fem, så blir det
vid sammanslagningen av två klasser en del,
som kunna komma i ofördelaktigare
ställning. Men den saken kan möjligen under
övergångstiden på lämpligt sätt
kompenseras. För Stockholm, som hör till högsta
klassen, bör det vara en särskild
tillfredsställelse att samtidigt som antalet dyrorter
min-okas, så ökas dock marginalen mellan den
högsta och lägsta gruppen. Vi ha nämligen
ansett, att de höga levnadskostnaderna i
Stockholm ej förut varit tillräckligt
kompenserade.
Kommitténs betänkande, som redan är i
huvudsak klart, kommer att framläggas för
regeringen inom en månad, varefter det kan
gå ut på remiss till hösten, så att
regeringen hinner i god tid utarbeta sin
proposition till nästa års riksdag.
Omedelbart efter detta kommer turen till
alla lärarkårerna. Vi skola efter midsommar
ha ett fyra dagars sammanträde, varvid
representanter för lärarna ingå som
tillfälliga ledamöter av kommittén liksom tidigare
ombud för de egentliga
statstjänargrup-perna.
Så långt hr Nilsson i Kabbarp.
Enligt vad Svensk Läraretidning
inhämtat, torde intervjuuttalandet böra
upptagas med viss försiktighet. Särskilt bör
betonas, att det är kommitténs avsikt
att också det förslag till lönereglering
för lärarkårerna, som nu är under
utarbetande, skall bli färdigt under
sommarens lopp och att de olika
lönefrågorna alltså skola lösas samtidigt.
Lönekommittén har hos k. m:t
hemställt om att vissa personalgrupper
genom tillfälliga ledamöter skola bli
representerade i kommittén. Som på
annat ställe i detta nummer omnämnes,
blir därvid Sveriges
folkskollärarförbund företrätt av folkskolläraren
Viktor Fredriksson, Sveriges
folkskollärarinneförbund av överläraren Hedvig
Norgren och Sveriges
småskollärarinneförening av lärarinnan Karola
Pålsson. Dessa representanter torde, som
hr Nilsson i sin intervju meddelat,
komma att i och för överläggningar
med kommitténs ständiga ledamöter
inkallas omedelbart efter midsommar.
Inalles blir det icke mindre än 26
representanter, som då få företräde.
Man kan icke beskylla kommittén för
att ödsla överflöd av tid på
rådplägningarna med dessa förtroendemän.
Statsbidragen till
folkskoleväsendet. Riksdagen behandlade förra
tisdagen statsutskottets utlåtande i
anledning av hrr Ekmans och Kvarnzelius
motioner om särskilda statsbidrag till
skoldistrikten samt hr Johan Nilssons i
Malmö motion om statens övertagande
av folkskollärarnas avlöning. Den
sistnämnda motionen berördes i
riksdagsdebatterna endast mera förbigående -
motionen ansågs så pass ogenomförbar,
att ingen utom motionären egentligen
fäste sig vid densamma. Däremot voro
debatterna både livliga och ingående i
fråga om de förstnämnda motionerna,
Finansministern Dahl var i båda
kamrarna huvudtalare mot utskottets
hemställan, men han fick hjälp av åtskilliga
andra avslagstalare, exempelvis i första
kammaren hrr Hjalmar Hammarskjöld
och Bergqvist och i andra kammaren av
generaldirektör Holmdahl och hr
Andersson i Rast ock. Åtskilliga talare i
båda kamrarna anslöto sig till
bonde-förbundarnas reservation om ett bidrag
av 300 kr. pr läraravdelning. För
utskottets hemställan talade i första
kammaren bl. a. hrr Rydén och Sandler och
i andra kammaren hrr Bengtsson i
Norup och Wigforss.
Vid voteringen segrade i första
kammaren utskottets hemställan med 50
röster mot 43. Andra kammaren fattade
samma beslut genom uppresning.
Riksdagen har sålunda beslutat, att
för nästa budgetår ett extra statsbidrag
t* skall utbetalas till varje skoldistrikt. Det
utgår med 200 kr. för varje
läraravdelning och med 5 kr. för varje i
folkskolan undervisat barn.
K. m :t har att utfärda de närmare
föreskrifterna om statsbidragens
utbetalande, och det torde vara att
förvänta, att sådana inom en nära framtid
komma att föreligga.
=£
Vi ha tidigare utförligt behandlat
detta ärende, och det torde vara nog att
nu konstatera, att ett positivt resultat
stått att vinna endast genom den
kompromiss, som utformats inom
statsutskottet. Den är som alla kompromisser
ej utan anmärkningar, men säkerligen
kommer ändå riksdagsbeslutet att hälsas
med stor tillfredställelse, särskilt i våra
många skattetyngda landskommuner.
Av debatterna torde emellertid kunna
utläsas, att en framtida utbyggnad av
denna bidragsform bör ske på linjen
bidrag efter antalet lär ar avdelning ar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
