- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 49:e årg. 1930 /
756

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 32. 6 augusti 1930 - Fritt forum - Friheten, som ges med ena handen och tages tillbaka med den andra

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Fritt forum.



För att främja en fri och saklig diskussion i skolfrågor införas här för denna avdelning lämpade inlägg av medarbetare utanför redaktionen.
Artiklarna skola vara undertecknade av vederbörande författare, och ansvaret för de uttalade meningarna bäres uteslutande av dessa. Inlägg,
som brista i koncentration och språklig reda eller som äro ägnade att skada skolan och kåren, införas icke.

Friheten, som ges med ena
handen och tages tillbaka
med den andra.



Under lärarmötet i Stockholm den 10 och
11 juli diskuterades i samband med hrr
Olofssons och Lindälvs anföranden frågan om
lärarens frihet gentemot arbetsordningen. På
förslag av undertecknad beslöts efterlysning
av ett hos myndigheterna vilande förslag i
detta ärende. Det åsyftade förslaget härrör
från 1927 års skolsakkunniga, återfinnes bl. a.
i Svensk Läraretidning nr 38/1928 och avser
tillägg till bl. a. folkskolestadgans § 14: 3
(efter andra att-stycket): »att, utan hinder
av vad i föregående båda stycken blivit
stadgat, lärare må, när efter vederbörande
folkskolinspektörs beprövande undervisningens
ändamålsenliga bedrivande påkallar eller
medgiver sådant, åt sin undervisning giva
en friare anordning än den, som i sagda
stycken föreskrives
.» Detta förslag, som,
såvitt undertecknad har sig bekant, vilar i
stillhet, vill främja individualiseringen och är
ägnat att ge den enskilde läraren moraliskt
och juridiskt stöd mot oförstående lokala
myndigheter.

Efter hr Lindälvs anförande antogs på
hans förslag ett uttalande om önskad större
frihet och rörlighet i timplanen, avsedda att
främja koncentrationsläsningen och
kombineringen av skilda ämnen. Vid överläggningen
rådde delade meningar om huruvida
koncentrationsläsning (d. v. s. att t. ex. under
vissa delar av läsåret endast naturkunnighet,
under andra delar endast geografi och under
återstående delar endast historia läses på
samtliga för de tre ämnena anslagna
veckotimmarna) är tillåten eller ej. Då det
upplystes, att bl. a. Stockholms stad begärt
tillstånd att anordna koncentrationsläsning,
förefaller det dock, som den icke vore i
allmänhet tillåten. Ett närmare studium av
1919 års undervisningsplan synes ge
motsatsen vid handen.

»Förklarande anmärkningar till
timplanerna


5. »Å timplanen har särskild tid upptagits
för arbetsövningar. Som dessa övningar böra
ställas i omedelbart samband med
hembygdsundervisningen, kan å arbetsordningen i
vissa fall, om så anses lämpligt, upptagas
gemensam tid för hembygdsundervisning med
arbetsövningar
» (kurs. av förf.).

6. »Samtliga på timplanen upptagna
timmar för ämnena geografi och
naturkunnighet böra under vissa tider av läsåret
användas uteslutande för undervisning i geografi,
under andra uteslutande för undervisning i
naturkunnighet. Mellan de nämnda ämnena
och hembygdsundervisning bör också ett
dylikt utbyte äga rum, då samtliga dessa tre
ämnen förekomma under samma skolår, och
bör då en sådan anordning genomföras även
i fråga om arbetsövningar och teckning.
Jämväl i andra fall torde ett liknande
utbyte med fördel kunna ske
.» (Kurs. av förf.)

»Tysta övningar

4. »Där flera klasser samtidigt undervisas,
har läraren behov av en viss frihet gentemot
kursfördelning och arbetsordning. - - -
Ena gången kan det befinnas lämpligare att
tidigare än som angives i kursfördelningen,
upptaga till behandling ett visst moment av
ett ämne eller ock undanskjuta det till en
senare tidpunkt för att såmedelst kunna
anordna gemensam undervisning för flera
klasser. En annan gång kan han finna sig böra
sysselsätta en klass med tyst övning, fastän
ingen sådan finnes å arbetsordningen
upptagen, för att därigenom få tillfälle att just
då mera ingående behandla ett visst moment
med en annan klass. - - - Läraren bör
tydligen känna sig oförhindrad att vidtaga
ändringar, som av det ändrade arbetssättet
påkallas.» (Kurs. av förf.)

Undervisningsplanen har som bekant ej
karaktär av bindande lag annat än i den mån
promulgationslagen (se planens första
textsida!) så föreskriver. Där står dock bl. a.:

3. »De till timplanerna fogade förklarande
anmärkningarna
ävensom de i
undervisningsplanen ingående kursplanerna med
anvisningar
skola tjäna till huvudsaklig ledning vid
upprättande och fastställande av ovannämnda
läroplan för varje skoldistrikt samt vid
undervisningsarbetets
bedrivande.» (Kurs. av
förf.)

De här anförda författningsmomenten
tilllåta och rekommendera sålunda lektionsbyte
mellan alla ämnen i koncentrations- eller
samverkanssyfte. I flerklassiga avdelningar
torde även tillfälliga utbyten (t. ex. så, att
en historielektion förlägges före en
modersmålslektion, där ett läsestycke i samband
med historielektionen skall behandlas)
tillåtas. Ha dessa moment eller en hänvisning
till dem inryckts i distriktets reglemente, är
saken klar. Men i skolöverstyrelsens
förebilder har detta ej skett, och därför har saken
troligen i regel förbisetts ute i distrikten.
§ 15 i förebilderna (f. landsbygdsdistrikt) har
denna lydelse: »Vid undervisningen böra
noga beaktas föreskrifterna i - - - (F. S.
och cirkulär) - - - ävensom de
anvisningar, som innehållas i gällande
undervisningsplan för rikets folkskolor - - -.»
Det förefaller, som de »förklarande
anmärkningarna till timplanerna» avsiktligt
utelämnats här. Samverkan mellan geografi och
naturkunnighet och i viss mån mellan dessa
och hembygdsundervisning får dock i varje
fall ske även enligt anvisningarna till dessa
ämnen. (Se undervisningsplanen sid. 93, 94
och 77, andra st.) För att ställa sig
folkskolestadgans § 14: 4 (»Arbetsordningen bör
upptaga för varje lärotimme det ämne - - -»)
till efterrättelse, bör å arbetsordningen
(enligt u.-v.-planens mönster) skrivas t. ex.
»Geografi, naturkunnighet,
hembygdsundervisning, arbetsövningar eller teckning» för
samtliga 5 för dessa ämnen i en B2-skolas
3:e och 4:e klass anslagna veckotimmar. Men
om nu skolrådet vägrar fastställa en sådan
anordning? I så fall borde en hänvändelse
till inspektören eller i värsta fall
domkapitlet vara lämplig för att åstadkomma rättelse.

Om slöjdundervisningen anordnas så, att
dubbeltimmar utan rast emellan förekomma,
anses ju enligt myndigheterna rätten till
statsbidrag förverkad. Förbud mot sådan
anordning finnes i regel ej i läroplaner eller
reglementen, utan stöder sig endast och
allenast på en passus i nr 2 av de omtvistade
»anmärkningarna till timplanerna», som har
denna lydelse: »Även för undervisningen i
slöjd bör en undervisningstimme utgöra 45
minuter och jämväl vid undervisning i detta
ämne bör rast förläggas mellan två på
varandra följande undervisningstimmar.» (Kurs.
av förf.) Som synes är denna passus icke
mera tvingande än den förut anförda anm. 6.
Varför tolkas och tillämpas då den ena
rigoröst och den andra såsom obefintlig? Det
förefaller nästan, som om (för vår
skröplighets skull?) myndigheterna varit angelägna
att strax insnöra den av undervisningsplanen
givna friheten i snäva författningsband. Är
det förekomsten i »anmärkningarna» av nr 4
angående begränsning av timantalet under
nybörjarnas första veckor, nr 7 om lek- och
idrottsdagar, nr 11 om
undervisningsutflykter och nr 12 om hemuppgifterna, som jämte
förut omnämnda frihetstendenser ansetts så
farliga, att en generell hänvisning till
»anmärkningarna» ej ansetts tillrådlig?
Lärarkårerna i de olika distrikten böra snarast söka
få in en sådan hänvisning i reglementena
(§ 15 eller första § i kap. Undervisning,
ordning och tukt). Befaras motstånd från
skolråd eller skolstyrelse kan man ju för den goda
sakens skull rikta uppmärksamheten på
bestämmelsen om slöjdtimmarna.

        E. Odelberg.

Stöd S. A. F:s
jubileumsfond!

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:49:47 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1930/0764.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free