Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 32. 6 augusti 1930 - N. Hänninger: Skolans nydaning i vår tid med hänsyn till den allmänna sociala och pedagogiska utvecklingen - Kortare lästid för småbarnen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nr 32
SVENSK LÄRARETIDNING
755
högre skolan, vilket sker vid
elvaårsåldern efter femte skolårets slut. Liksom
i England anslås avsevärda belopp till
stipendier åt obemedlade lärjungar i
högre läroanstalter, och liksom i
England är man, även på officiellt håll,
medveten om de anomalier, som den
hittillsvarande skolorganisationen
erbjuder.
Holland slutligen har, då det gäller
realiserandet av enhetsskola, i första
hand haft att sörja för en viss
enhetlighet inom folkskoleväsendet. Till följd
framför allt av de religiösa
förhållandena i landet har den elementära skolan
kännetecknats av en stark splittring.
Denna hävdes icke genom de nya
skollagar, som tillkommo 1918 och de
följande åren, men vissa steg i riktning
mot en enhetsskola ha dock tagits.
Tidigare kunde endast barn från vissa
folkskolor, som f. ö. voro avgiftsbelagda,
vinna direkt övergång till högre
läroanstalter; endast i vissa skolor med
högre avgifter läste man nämligen ett
främmande språk, vilket var
erforderligt för inträde i läroverk. År 1920 blev
lärokursen lika för alla offentliga
folkskolor, bl. a. därutinnan, att det
främmande språket slopades från schemat.
På så sätt har man i viss utsträckning
vunnit en enhetlig folkskola, om man
bortser från de talrika enskilda men
statsunderstödda folkskolorna. Den
högre skolan bygger direkt på den
sexåriga folkskolan, varför i detta
hänseende enhetsskoleprincipen är
genomförd.
Den innevarande tidens intresse för
en praktiskt inriktad undervisning,
som jag tidigare antytt, har kommit till
uttryck på olika sätt vid utformningen
av skolorganisationen i respektive
län-rer. Praktiska ungdomsskolor av
skiftande slag ha vuxit fram,
fortsättningsskolor, yrkesskolor m. m. Särskilt skulle
jag vilja rikta uppmärksamheten på en
företeelse, som möter på skilda håll och
som avser att bereda den praktiskt
betonade undervisningen i organisatoriskt
hänseende en ställning, jämbördig med
den teoretiska undervisningen. De
läroanstalter för fortsatt teoretisk
undervisning, som sedan gammalt funnits,
ha ju haft till mål ej blott att meddela
en högre utbildning inom vissa
specialområden med humanistisk eller
naturvetenskaplig betoning, utan därjämte
att bibringa ett allt efter skolans art
mer eller mindre omfattande mått av
allmänt medborgerlig bildning. Man
har alltmera kommit till insikt om, att
de praktiskt betonade läroanstalterna
böra fylla en motsvarande uppgift och
sålunda icke blott ge en rent facklig
utbildning för ett visst yrke utan
därjämte en fördjupad fond av allmänt
medborgerlig bildning. Detta jämte den
förut behandlade allmänna strävan att
åvägabringa enhetlighet i
undervisningsväsendet och skapa
förutsättningar för all ungdom att förvärva den ur
både individens och samhällets syn-
punkt lämpligaste utbildningen har
föranlett, att på högre skolstadium den
praktiskt betonade utbildningen inlagts
såsom sidoordnad till den mera
teoretiskt betonade, ungefär på samma sätt
som de olika bildningslinjerna på
gymnasiet äro med varandra sidoordnade.
Såsom exempel härpå skulle jag i
första rummet vilja nämna Förenta
staterna. Omläggningen av
skolorganisationen från systemet 8 + 4 till systemet
6 + 3 + 3 har föranletts bl. a. därav, att
man velat bereda tillfälle till en
fortsatt högre utbildning även åt den
ungdom, som har för avsikt att ägna sig
åt praktiskt arbete i livet. På många
håll i Förenta staterna innefattar
därför den treåriga mellanskolan och för
övrigt även det treåriga
gymnasialstadiet förutom teoretisk utbildningslinje
även sådana linjer, som ha inriktning
på praktisk utbildning, t. ex. för
handel, industri och husligt arbete. En
liknande tendens har på sistone kommit
till synes i England, vid utformningen
av de s. k. Central schools, och ansatser
i samma riktning kunna skönjas på
många andra håll. Även i Sverige är
som bekant frågan aktuell genom
riksdagsbeslutet 1927, och jag kan i detta
sammanhang inte underlåta att erinra
om förhandenvaron av en svensk
skolform, som det ur nu förevarande
synpunkt är anledning att ägna en särskild
omvårdnad, nämligen den högre
folkskolan, som äger goda förutsättningar
att bliva en praktiskt betonad
parallellform till mellanskolor och realskolor
med övervägande teoretisk inriktning.
Slutligen skulle jag vilja endast med
ett par ord bringa i erinran de aktuella
pedagogiska strömningar, som åsyfta
en omläggning av skolans inre arbete.
Denna nyorientering, som för övrigt
sedan länge varit förberedd och delvis
innebär ett förverkligande av länge
erkända pedagogiska grundsatser, bygger
på en fördjupad psykologisk
uppfattning av individen, av barnet, och
söker betrakta uppfostran ur synpunkten
av barnets egen psykiska konstitution
och psykiska utveckling. Den har sin
uppmärksamhet riktad ej blott på
barnets intellektuella utveckling, utan
även på utvecklingen av dess
känslo-och viljeliv. Men den nya skolan tager
därjämte till utgångspunkt för sin
verksamhet de krav, som det nutida
samhället ställer på den enskilde. När
skolåldern börjar, skall skolan vara en lika
naturlig miljö för barnet, som hemmet
dittills har varit och’bör vara, liksom
samhället är den naturliga miljön för
den, som gått ut i livet. Skolan skall
utgöra ett samhälle i miniatyr, där barnet
får fritt utvecklas men också lära sig
att fullgöra sina plikter, därför att
samhällets lagar och dess eget bästa så
kräva. Å ena sidan vill man sålunda
genom skolans fostrande verksamhet ge
den enskilde individen största möjliga
förmåga av självständigt tänkande,
handlande och viljande, å andra sidan
fostra honom till en duglig
samfundsvarelse, som förstår att såsom individ
underordna sig det hela. Hur denna
fostran konkret skall utformas, därpå
har jag nu ej tid att inlåta mig.
Skolans nydaning i yttre och inre
hänseenden bestämmes uppenbarligen
ytterst av två faktorer - hänsyn till
samhället och hänsyn till individen. Den
nutida skolan har gjort revolt mot
sådant inom skolans världr som hotade att
bli självändamål, som hotade att
bli ett privilegium för de få och de
bättre ställda, och den förmenar sig
därigenom kunna bättre befordra
samhällets intressen och bättre tjäna de
individer, varav samhället består.
Kortare lästid för
småbarnen.
Det under senaste läsår vid vissa
avdelningar av första klassen av Uppsala
städs folkskolor tillämpade systemet
med avkortad lästid har slagit
synnerligen väl ut, och folkskolestyrelsen har
därför hos k. m:t anhållit om tillstånd
att fortsätta försöken under nästa läsår.
Folkskolestyrelsen anhöll i augusti i
fjol om tillstånd att i högst tre
avdelningar av första klassen tillämpa sådan
timplan, att timantalet pr vecka blev
endast 19 för varje särskilt barn, erinras
i skrivelsen. Denna sänkning skulle
åvägabringas genom att varje hithörande
avdelning uppdelades i två grupper,
vilka undervisades dels tillsammans 13
timmar och dels varje grupp för sig
sex timmar. I enlighet med k. m: ts
medgivande anordnades också sådana
försök i tre avdelningar, vilka icke haft
någon från de övriga
parallellavdelningarna i första klassen avvikande
sammansättning.
Försöken ha med uppmärksamhet
följts av skolans rektor, för vilken
lärarinnorna vid upprepade inspektioner
haft tillfälle uttala sin uppfattning av
de erfarenheter, som därvid vunnits.
Det har visat sig, att erfarenheterna
äro enbart goda. Vid parallella
inspektionsbesök vid läsårets slut, först i en
försöksklass, så i en vanlig avdelning,
så åter i en försöksklass o. s. v., har
rektor funnit resultaten i försöksklassen icke
på något sätt stå tillbaka för resultaten
i andra motsvarande avdelningar. Även
föräldrarna ha uttalat sin belåtenhet
med den nya ordningen. Med hänsyn
till de redan gjorda erfarenheterna och
då folkskolestyrelsen gärna skulle vilja
vinna ytterligare erfarenhet rörande det
föreliggande spörsmålet, är styrelsen
intresserad av att försöken få fortsätta
även under nästa läsår.
Såväl Uppsala domkapitel som
folkskolinspektören Patrik Holmvall
tillstyrka den gjorda framställningen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
