Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 37. 10 september 1930 - Småskollärarutbildningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nr 37
SVENSK L;ÄR A RE;TIDNING
869
drives, verkar härvid befruktande. Den
orientering i den moderna pedagogiken,
som numera kräves av en lärare på
barndomsstadiet, bör ingalunda vara
mindre för småskollärarinnan än för
läraren i den egentliga folkskolan.
När det nu gäller att av det anförda
draga vissa praktiska slutsatser i fråga
om en förbättring av
småskollärarutbildningen, vill jag icke ingå i några
detaljer beträffande ett sådant
reformprogram utan blott i stora drag utöver
det redan anförda framhålla tvenne
krav såsom de mest angelägna.
Det ena av dessa är
utbildningstidens utsträckning med ytterligare ett
år. Denna fråga var uppe i diskussionen
redan i samband med 1919 års
seminariereform, men den fick icke då sin
lösning. Dörren ställdes så att säga på
glänt, i det att riksdagen bemyndigade
k. m:t att medgiva statsbidrags
utgående till 3-årig lärokurs vid
landstingsseminarierna, där man så önskade. Men
den smälldes snart igen. Det dröjde icke
länge, innan sådant statsbidrag nekades
i ett fall, där dock en mycket stark
motivering från seminariets sida anförts
till förmån för 3-årig kurs. Och sedan
har intet vidare försök gjorts i den
vägen.
Kravet på en utsträckt utbildningstid
behöver emellertid icke enbart
motiveras med de nyss anförda allmänna behov,
som skapats av nya tidsförhållanden, I
själva verket har ett dylikt behov
förefunnits alltsedan den nya
undervisningsplanen för småskoleseminarierna
tillkom. Denna kräver nämligen
arbetsprestationer, vilka med hänsyn till den
korta lärotiden hart när gränsa till det
omöjliga. Följden måste också bliva en
alltför pressande arbetstakt. För att det
hela överhuvudtaget skall kunna gå ihop
och överansträngning av eleverna icke
äventyras, kräves en förståndig
samverkan och betydande återhållsamhet av
seminariernas lärare. Men en lösning av
problemet, som vinnes på den vägen, att
kunskapsinhämtandet eventuellt
förtunnas och vissa för lärarutbildningen
viktiga moment tillbakasättas, måste
visserligen betraktas som med hänsyn till
förhållandena nödvändig men kan
ingalunda kallas önskvärd, Jag skulle kunna
geno-mgå ämne efter ämne och med
konkreta exempel visa, vilken spänning som
måste råda mellan lärokursernas
innehåll och den knappt tillmätta tiden.
Om sålunda den nuvarande 2-åriga
lärokursen måste té sig alltför knapp
redan med hänsyn till läroplanens krav
i fråga om de kunskaper och
färdigheter, som skola bibringas eleverna under
seminarietiden, så gäller detta i ännu
högre grad om den särskilda praktiska
lärarutbildningen. Med treårig lärokurs
skulle denna praktiska utbildning och
den i samband därmed stående
speciella metodikundervisningen, vilken nu
måste koncentreras till andra klassen,
erhålla tillräcklig tid under de två sista
läsåren.
Frågan om en förbättrad
småskollä-rarutbildning genom lärokursens
utsträckning har blivit väckt av
Sveriges allmänna folkskollärarförening.
Den har ock principiellt och i sak vunnit
skolöverstyrelsens anslutning. Dess
underdåniga utlåtande i frågan år 1928
erhöll formen av en utredning, som
oförtydbar! uppvisade behovet av en
3-årig utbildningstid. Den första
punkten i överstyrelsens sammanfattning
av ifrågavarande utredning har denna
lydelse: »För en förbättring av
småskollärarutbildningen synas med
hänsyn till de krav, som vår tid ställer på
småskolans lärare, så starka skäl vara
anförda, att överstyrelsen, om derina
synpunkt kunde ensamt vara
bestämmande, ej skulle tveka att tillstyrka
bifall till den underdåniga
framställningen om utsträckning av
utbild-liing(s,tiden vid
småskoleseminarierna till tre år.» Att överstyrelsens
majoritet likväl avstyrkte reformen
berodde uteslutande på ekonomiska
hansyn. .
Nu finnas de, som väl erkänna, att
den nuvarande utbildningstiden är
allt-"f or knapp, men dock mena att icke
heller en treårig sådan skulle vara
tillfyllest utan i stället anse, att full
likformighet borde äga rum i fråga om
lärarutbildningen för folk- och småskolans
behöv, såsom förhållandet är i andra
länder. Tanken är tilltalande och bör
icke utan vidare avvisas. Huruvida den
kan realiseras hör emellertid framtiden
till. Skulle en dylik reform
aktualiseras nu, tror jag att man hade rätt att
framföra även statsfinansiella
betänkligheter. I varje fall kunde man icke
avvisa kravet på en ingående utredning
om, huruvida en 4-årig
småskollärarinneutbildning verkligen är för sitt
ändamål behövlig. Mot kravet på en
likvärdig utbildning för å ena sidan
småskolans och å andra sidan folkskolans
lärare, så att den ena gruppen av lärare
blir lika väl förberedd för sina
uppgifter som den andra gruppen blir f or sina,
torde ej vara något att invända. Men
denna grundsats behöver icke med
nödvändighet medföra krav på lika lång
utbildningstid. Med hänsyn till den
allmänbildning samt den pedagogiska och
praktiska utbildning, som numera måste
krävas av småskolans lärarinnor, f pr att
de skola kunna sägas vara väl
förberedda för sin uppgift, håller jag fore,
att en treårig utbildning för dem
närmast skulle motsvara den fyraåriga
utbildningen för folkskollärarna under
förutsättning av någorlunda likvärdiga
inträdesfordringar.
Under hänvisning till, att man till
inträde vid våra småskoleséminarier
numera kan påräkna icke så få sökande,
som avlagt realexamen eller ha däremot
svarande skolbildning, säger man från
vissa håll: Se, detta är rätta vägen -
bygg småskollärarutbildningen på en
dylik förberedande examensstandard
och behåll den tvååriga utbildningen,
eventuellt skär ned den till ettårig. För
min del vill jag kke gärna tillråda en
sådan utveckling. Erfarna
seminarierektorer, gom jag talat med om denna
sak, ha styrkt mig i den
uppfattningen, att detta icke vore lyckligt. Det
vore orätt mot de landsbygdens flickor,
som hittills huvudsakligen rekryterat
småskoleseminarierna, att i stort sett
avskära dem från småskollärarinnebanan
genom att kräva realexamen eller
genomgång av 8-klassigt flickläroverk.
Begåvningsurvalet spelar för
lärarutbildningen* en så stor roll, att föregående
examina ej böra få vara avgörande. De,
som äga föregående skolbildning av
nämnda valör, böra naturligtvis icke
utestängas. Men åtskilliga av dem
behöva väl även den treåriga
lärarutbildningen, och för de verkligt duktiga kan
det givetvis ordnas så, att de vinna
inträde i en högre klass.
, Treårig snlåskollärarutbildning är
ingalunda en oprövad seminarieform i
vårt land och sålunda från denna
syn-p-unkt icke heller .ett steg ut i det
ovissa. Vi ha sedan gammalt 3-klassiga
statliga småskoleseminarier i Norrland. Det
är blott att fortsätta på den inslagna
vägen och inrätta även de nya
statsseminarierna efter dessa erkänt goda
mönster. Och kostnaderna för en sådan
reform ligga också preliminärt utredda
genom samarbete mellan
byggnadsstyrelsen och skolöverstyrelsen. De äro
ingalunda avskräckande. En
koncentration av småskollärarutbildningen till ett
fåtal treklassiga seminarier skulle
säkerligen icke bliva avsevärt dyrare än
statens och landstingens nuvarande
kostnader för en alltför vid men från
kvalitetssynpunkt icke tillfredsställande
seminarieorganisation.
Detta var alltså det ena av de
huvudönskemål, som från
folkundervisningens synpunkt måste framhållas
inför den seminariereform, som nu är
förestående, nämligen seminariekursens
utsträckning till 3-årig. Frågar man sig,
vilka utsikter som förefinnas för detta
önskemåls förverkligande, så vet man
ju därom ingenting. Men saken behöver
icke ligga alltför illa till. Det förhåller
sig dock så, att k. m :t ingalunda
avvisat detta reformförslag utan tvärtom
anbefallt de nu sittande
seminariesakkunniga att vid fullgörandet av sitt
uppdrag taga även denna sak i
övervägande. Så länge ingenting talar i
motsatt riktning, har man sålunda
anledning att hoppas på ett välvilligt
övervägande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
