Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 41. 8 oktober 1930 - Folkskollärarutbildningen i Tyskland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
970
SVENSK LÄRARETIDNING
"Nr 41
utbildning tjänstgör studenten som ett
slags hjälplärare i någon klass, ofta
under flera veckor i sträck. Under sina
ferier är han också skyldig att
praktisera i någon skola eller deltaga i socialt
arbete för barn.
I en redogörelse för Sachsens
lärarutbildning, som jag citerat förut, heter
det: »För den sachsiska f ormen av den
nya lärarutbildningen är det särskilt
utmärkande, att, emedan allt arbete i
det pedagogiska institutet har sin
tyngdpunkt i den därtill hörande
skolan, så äro docenterna också barnens
lärare.» Man betonade vikten av det
nära sambandet mellan teori och
praktik och ansåg, att detta samband blir
bättre genomfört, då den docent, som
är studentens lärare i pedagogik,
också är barnens lärare och ledare av den
praktiska utbildningen. Fördelarna
ligga i öppen dag, men man betonade
också svårigheterna att kunna ordna
det på detta sätt. För att kunna göra
det, hade docenterna en viss frihet i
förhållande till arbetsschemat.
I den nya utbildningen, detta
betonades överallt, har man inte för avsikt
att införa studenterna i någon viss
metod. Vid en s. k. Besprechung, d. v.
s. ett samtal mellan docenten och
studenterna efter hospitering, betonade
docenten, att han, när han över huvud
taget talade om metod, menade blott
sin egen, och han uppmanade
studenterna att i sitt framtida arbete
utforma sin egen metod, grundad på
erfarenheter i arbetet och deras insikter i
filosofi och psykologi.
Samma tankar ha också uttalats av
andra pedagoger. Professor Seyfert
skriver: »Arbetet i institutskolan
utföres visserligen i stor utsträckning i
studenternas närvaro, men är aldrig
s. k. mönsterlektioner. Med sådana
kommer man aldrig längre än till
förebilder och efterapning.» Vid
hospite-ringen, säger han, skall studenten alltså
inte fästa vikt vid den mer eller mindre
tillfälliga yttre form, med vilken
läraren löser sin föresätta uppgift. Han
skall i stället med begagnande av sina
kunskaper i pedagogik och psykologi
söka komma till klarhet om, varför
läraren ställer sin uppgift så eller så och
löser den just på detta sätt. Samma
synpunkter göras sedan till föremål för
det efterföljande samtalet.
Institutskolan är också studentens
laboratorium, där han skall göra de
praktiska undersökningar och rön, som
sammanhöra med hans vetenskapliga
studier. Han skall därför också alltid
ha sin uppmärksamhet fästad på
barnen i detta syfte, och givetvis utför han
även särskilda för ett visst ändamål
ordnade undersökningar. I Dresdens
institut fanns ett helt litet arkiv, där
man kunde ta del av sådant arbete.
Det var ett par yttranden rörande
studierna, som fälldes därute, som jag
kom att fästa mig särskilt vid. Det
ena var en önskan, att vi båda svenska
besökare fått ett intryck av, att det
arbetas i de tyska
lärarutbildningsanstalterna. Ja, naturligtvis är det ett
krävande arbete, som fordras för att
fylla de ganska uppskruvade
fordringarna. Men det arbetas vid de svenska
seminarierna också. Och de tyska
lä-rarstudenterna ha åtminstone en stor
fördel framför våra seminarister. De
få koncentrera sin utbildning på ett
fåtal ämnen, som därtill ligga varandra
mycket nära och ofta gripa in i
varandra. Att slippa splittring på en
mängd av olikartade ämnen måste
innebära en ej ringa tids- och
kraftbesparing.
Det andra yttrandet föll sig ungefär
så här: »Den renodlade
universitetsutbildningen ger inte många möjligheter
för de stora och ef terf öl j ansvar da
lä-rarpersonligheterna att öva
inflytande.»
Jag får bekänna, att jag blev litet
förvånad över detta uttalande, men då
jag även från andra håll hört eller
läst liknande uttalanden, så fäster man
kanske en viss vikt därvid.
Men är det uttalade omdömet
överensstämmande med verkligheten? Gör
sig inte den verkliga personligheten
gällande antingen han är verksam i en
större eller trängre miljö? Har man
inte många exempel på just
universitetslärare, som haft ett utomordentligt
inflytande på sin tids ungdom? Jag
nämner som exempel blott två av våra
egna: Linné och Wikner.
Det skulle ju också vara
egendomligt, om så ej vore förhållandet, då
universiteten ju alltid haft till uppgift
att; utbilda lärare för att ej tala om,
att de utbilda ungdom.
Rekrytering och kostnader.
Naturligtvis är det en hel del
spörsmål i samband med den nya
utbildningen, som varit föremål för
diskussion och olika meningar både före och
efter författningens antagande. Ett par
av dessa spörsmål röra rekryteringen
av lärare och kostnaderna för
utbildningen.
Vid flera tillfällen ha tvivel
framförts om, att man skulle kunna erhålla
tillräckligt antal folkskollärare med
den nya utbildningen. Dels var man
naturligtvis rädd för att fordran på
avlagd studentexamen skulle medföra
ett; minskat antal lärarkandidater, och
dels uttalades farhågor för att lärarna
inte skulle komma att stanna inom
folkskolan utan övergå till annat
arbete, som deras universitetsstudier
också öppnade väg till. Hur det kan
komma att ställa sig i sistnämnda
avseende är det säkert ännu för tidigt att
veta något om. Den förstnämnda
farhågan tycks inte ha stort fog för sig,
om man skall döma efter den
nuvarande tillströmningen. På något håll
framhöll man t. o. m. att man höll antalet
av lärarstudenter lägre, än vad *som
kunnat vara möjligt på grund av an-
mälningar, och att man gjorde detta,
emedan det fanns läraröverskott inom
staten. Eljest betonade man överallt,
att man icke ingrep reglerande utan
tillät inskrivning liksom för andra
studenter. Dresdens och Hamburgs
högskolor hade i år vardera omkring ett
tusen inskrivna lärarstudenter. I Jena
var antalet 477. Vid akademierna var
antalet lägre, varierande från 120
till 180.
Av dessa lärarstudenter utgjorde de
kvinnliga ungefär en tredjedel. Man
förklarade denna låga siffra så, att
»då staten inte reglerar tillgången på
lärare utan denna beror på i vilken
utsträckning studenterna välja
lärarba-nan, så beror proportionen mellan
manliga och kvinnliga lärarstudenter
härpå.»
I Tyskland har man ju ej heller
någon specialutbildning för lärare på
begynnelsestadiet, och man har inte
förbehållit den undervisningen för
lärarinnor, såsom förhållandet blivit hos
oss under tidernas lopp. Detta kan ju
också i sin mån förklara, varför man
inte har något statligt intresse av hur
proportionen ställer sig.
Till frågan om lärarkårens
rekrytering hör ju också spörsmålet, ur vilka
samhällsklasser folkskollärarna komma
och särskilt kanske, huruvida även
landsbygdsungdom kan ha tillfälle att
få utbilda sig till detta yrke. Hos oss
tror jag dock, att den frågan spelar en
större roll än i Tyskland. Vårt land är
ju väsentligt mycket glesare befolkat
och har därför inom sitt område
förhållanden, som man anser, att en
stads-född ej kan trivas med eller ens komma
till rätta med. Dessutom har vår f
olk-skollärarkår alltid i stor utsträckning
rekryterats ur den begåvade
landsbygdsungdomens kretsar, och dessa ha
tillfört vår kår en hel mängd duktigt
folk. Man fruktar för att en sådan
reform som den tyska skulle medföra, att
landsbygdsungdom ej längre skulle ha
stora möjligheter att komma in på
lä-rarbanan och detta till föga fromma för
skolan.
Givetvis är detta en sida av saken,
som här i Sverige kommer under
debatt vid en eventuell framtida
diskussion om utbildningens omläggning.
Även i Tyskland förefaller det, som
om denna fråga varit uppe. Man kan
ana det därav, att man ofta för
studenterna vid institut och akademier
lämnar redogörelse för faderns yrke. En
sådan redogörelse från Dresdens
institut anger följande siffror:
Lägre tjänstemän 25 %.
Lärare 17,6 %.
Köpmän och hantverkare 15 %.
Kroppsarbetare 13,2 %.
Handelsanställda 10 %.
Underordnade tjänstemän 7,5 %.
Högre’tjänstemän 6,3 %.
Mera ’tillfälliga-yrken 2,3 %.
Utan uppgivet yrke 3,1 %. ’
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
