Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 46. 12 november 1930 - Lärarmöte i Sundsvall - Redaktion
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1094
SVENSK LÄRARETIDNING
Nr 46
valdes han till ordförande i en av dess
avdelningar.
I den Edénska ministären, som hade att
bära ansvaret för landet under de så
bekymmersamma åren 1917-1920, var Värner
By-den ecklesiastikminister. Det berättas också,
att då Värner Eydén tillfrågades av Edén
om han ville åtaga sig denna ministerpost
svarade han: »Ja, på det villkor att jag får
genomföra lärarnas lönefråga.»
Den stora skolreformen år 1927, då
folk-i-kolan äntligen blev bottenskola, var ett verk
av Värner Rydén. Genom friktionen mellan
de olika meningsriktningarna blev Värner
Rydén en kompromissernas man. För att han
ville vinna något kompromissade han, men
det stora målet, det släppte han dock därför
aldrig ur sikte. Han är också den främste
förkämpen för den svenska folkbildningen
under de senaste årtiondena.
Värner Rydén är ej mera. Sveriges land,
folkskolan och dess lärarkår ha förlorat en
av sina största söner. Må många sådana
kraftpersoner som han skänkas vår skola och
vårt folk.
Efter minnestalet över Värner
Eydén, som belönades med livliga
applåder, utfördes ett musiknummer, varefter
överläraren Nils Helger besteg
talarstolen. Ämnet för hans båda föreläsningar
på förmiddagen var »Fri flyttning och
individuell undervisning, försök vid
Lidingö folkskolor». Detta föredrag torde
i ett följande nummer bliva föremål för
ett utförligare referat.
Föredraget belönades med kraftiga
applåder. Härefter tog mötet
middagsrast,
Aftonens möte å Stadshussalongen
inleddes med unison sång, varefter
folkskolläraren J. Norlén höll ett
orienterande föredrag över ämnet
Redaktör och ansvarig- utgivare:
Ruben Wagnsson.
Redaktionssekreterare:
Karl-Erik Karlsson.
Redaktion:
Vasagatan 10, l tr.
Telefon: Norr 3700.
Utgivningsdag: onsdag.
Expedition:
Barnhusgatan 8, nedra botten
Tel.: 3000. Norr 6000.
Kontorstid: 10-5.
Prenumerationspris:
Vrår 10 kr., V2 år kr. 5:50, V4 år 3 kr,
Lösnummerpris 25 öre-
Prenumeration sker
alltid å närmaste postanstalt.
Ånnonspris:
för l millimeter å yttersida och sida intill t*8t
30 öre, å innersida 25 öre; vid införande även
i Småskolan ett tillägg av 10 öre.
Annons skall vara inlämnad fredagen närmast
före utgivningsdagen.
Stockholm 1930
Kungl- Hovboktryckeriet Iduns Tryckeri A.-B.
Den nya nykterhetsundervisningen.
Inledningsvis berörde talaren innehållet i
det första kungl, cirkuläret om
nykterhetsim-dervisningen, enligt vilket densamma ej var
obligatorisk. Härav följde, att de
nykterhets-intresserade lärarna undervisade lärjungarna
i ämnet under det att de ointresserade
ute-slöto detsamma. Den stora skillnaden mellan
det första cirkuläret och det nya av år 1928
är att undervisningen i det senare göres
obligatorisk. Ämnet skall förekomma i alla
läroanstalter som stå under skolöverstyrelsen.
Hr Norlén redogjorde vidare för enligt
vilka grunder undervisningen skall givas. Den
uppdelas i två moment, nämligen om
alkoholmissbrukets inverkan på individen och på
samhället. Undervisningen skall vara neutral
även i nykterhetspolitiskt avseende. De olika
riktningarna i kampen för nykterheten böra
framläggas för lärjungarna fullkomligt
opartiskt från lärarens sida. Denne bör
naturligtvis framhålla betydelsen av den personliga
avhållsamheten.
Undervisningen skall göras så planmässig
Suncjlsvallsmötets ordförande,
fröken Elin Nilsson.
som möjligt med inpassning i andra ämnen,
exempelvis kristendom, naturkunnighet,
hembygdskunskap eller historia.
Beträffande lärarnas utbildning i ämnet
finnas särskilda stadganden om undervisning
i seminarierna. Tal. berörde även de
hjälp-. medel, som finnas för undervisningen i form
av handledningar och äskådnmgsmateriell.
Vad åskådningsmateriellen beträffar ha
planscherna med de grafiska tabellerna mötts av
skarp kritik från lärarhåll, där man
flerstädes anser att dessa tabeller äro allt för
svårförståeliga för barnen och att tabellerna böra
framställas på ett lättfattligare sätt. Något
som även har beaktats, ty förslag till nya
åskådliga tabeller äro under utarbetande.
Föredraget mottogs med livliga
applåder och folkskolläraren O. Hedlund,
Torpshammar, framförde ett tack till
hr Norlén för det klarläggande
föredraget.
Härefter följde unison sång samt ett
väl utfört musiknummer av Sundsvalls
folkskolas gossorkester under
dirigent-skåp av folkskolläraren A. J. Wistrand.
En tillfällig sångkör sammansatt av
krafter ur stadens lärarkår med kantor
K. Lidén som dirigent, utförde på ett
förnämligt sätt ett par sånger. Fröken
Elin Nilsson hälsade närvarande från
stadsfullmäktige, skolstyrelse och
målsmän välkomna, varefter överläraren
Nils’Helger höll föredrag över
F ort sätt ning s skolan, dess berättigande
och värde.
Hr Helger gav först en redogörelse
varför denna skola tillkommit och vad den vill
ge de unga.
Tanken på en fortsättningsskola såsom
påbyggnad till folkskolan kom till uttryck i
1842 års folkskolestadga vari påbjöds
upprättande av söndagsskolor, där läraren med
bistånd av kommunens präster skulle hålla
förhör och repetitioner i kristendom med från
folkskolan avgångna lärjungar. Tal. berörde
1877 års riksdagsbeslut angående
fortsättningsskolor samt åskådliggjorde i siffror
skolornas utveckling, som i stort sett gick
synnerligen långsamt.
Orsakerna till den ringa anslutningen vore
att söka i tvenne grundfel: 1) skolan gjordes
ej från början obligatorisk; 2) den inriktade»
ej på praktiska uppgifter. Undervisningen
bestod huvudsakligen av repetitioner av vad
som inhämtats i folkskolan. Hade skolorna
haft en mera praktisk läggning hade ett
bättre resultat kunnat vinnas. En del lärare
nöjde sig ej heller med blott och bart en
teoretisk repetition utan införde även praktisk
undervisning, statskunskap, jordbruk m. m.
Ar 1908 hemställde Sveriges allmänna
folkskollärarförening om ändring i dessa
iförhållanden, vilken skulle gå ut på att göra
lärjungarna skickade för sin blivande
livsuppgift. Det uppdrogs åt
folkundervisningskommittén att uppgöra förslag. Detta
upptog en verkligt praktisk omorganisation och
obligatorisk undervisning. Förslaget blev år
1918 antaget av riksdagen.
Planen tager sikte på det praktiska och
vad som skall bli lärjungens livsuppgift, samt
vill främja lärjungens etiska och
intellektuella utbildning. De tre ämnen planen upptager
äro: arbetskunskap, medborgarkunskap och
modersmål.
Det första ämnet avser att omedelbart
främja lärjungens intresse föj sitt blivande
yrke. Ämnets innehåll varieras allt efter vad
de flesta lärjungar komma att ägna sig åt;
i jordbruksområden undervisas i jordbruk, i
bergsbruksområden i bergsbruk o. s. v. I
planen finnas utarbetade 16 olika kurser i
anslutning till olika yrken. Tal. redogjorde
vidare för de olika undervisningspunkter, som
varje kurs upptager. Det ar ej tal om någon
egentlig yrkesutbildning. Det medger ej tiden.
Den yrkesbetonade fortsättningsskolan vill ge
lärjungarna allmänbildning och intresse för
blivande arbetsuppgifter. Tal. citerade ett
uttalande av Värner Rydén, vari denne
betonade, huru det fordras av ungdomen,, att den
skall äga en så mångsidig och allmän
utbildning som möjligt, och att detta kan vinnas
genom grundlig fackutbildning.
Arbetskun-skapen vill lära förberedande yrkesutbildning.
För mången blir denna undervisning en
värdefull hjälp. Detta ämne är även
förhärskande i yrkesbetonad fortsättningsskola. Det
upptager hälften av tiden eller 180 timmar.
Tal. berörde vidare de övriga ämnena,
medborgarkunskap och modersmålet. Det förra vill
väcka och- stärka lärjungens
samhörighets-känsla med andra. Göra klart för dem att
de ha plikter mot samhället, vilka ej kan
åsidosättas utan att skada det hela och
därigenom även sig själv. Det upptager
naturligtvis de större och mindre samhällenas
uppkomst och organisation o. s. v. Det kan
tyckas att sådant kanske är för svåra saker för
barn i 13-14-årsåldern. Önskvärt vore att de
bibringades dessa insikter vid mognare ålder.
Men å andra sidan är fortsättningsskolan för
många det enda tillfälle, då de kunna få lära
detta. Modersmålet skall upptaga läsning av
värdefull svensk litteratur och övning för
lärjungen att uttrycka sig i ord och skrift.
Då den nya fortsättningsskolan beslutades,
rådde olika meningar huruvida kristendomen
skulle upptagas som ämne eller ej. Man
beslöt, att det religiöst-etiska skulle upptagas i
samband med de andra ämnena.
Det är berättigat att fordra, att de unga
göra det bästa av vad som bjudes dem. Alla
erkänna säkert, att om barnen tillgodogöra sig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
