Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 49. 3 december 1930 - August Grönberg: Modellen till skolläraren i Selma Lagerlöfs "Jerusalem". Ett 80-årsminne - Avlöningsreglemente för kommunalt anställda lärare - Skolradio
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1172
SVENSK LÄRARETIDNING
Nr 49
omöjlig. Hans process mot socknen var
nog hans största misstag. Den ställde i
skymundan den rika fond av idealitet,
rättf ärdighetslidelse och sanningskärlek,
som voro grundväsendet i hans
karaktär.
Annars var han en rätt sammansatt
natur. Hans germanska blod hade nog
både vallonskt och finskt inslag, och
hans ständiga oro och böljande rika
känsloliv under en lugn yta gjorde
sannolikt hans liv till en enda lång kamp
mot inre disharmoni.
Hans livs två stora lidelser voro
böcker och undervisning. Han hade också
en tid bokhandel, på vilken han
förlorade mycket pengar. Hans
älsklingsämnen i skolan voro räkning, geometri
och skrivning. Han tyckte mycket om
att författa, och av de få skriftliga
framställningar, som finnas kvar efter
honom, kan man se, att han hade en
klar och behaglig och inte så litet
elegant personlig stilkonst. När han var
väl disponerad, fängslade han genom ett
muntligt framställningssätt, som
präglades av djupa och självständiga
tankar. Han tjänstgjorde även som
klockare, men han sjöng med stor
svårighet och hans röst var inte vacker.
Som bekant är det Olov Falk, som
stått modell till skolläraren i Selma
Lagerlöfs bok »Jerusalem». Det är från
Falks dotter, Stina Falk, under
livstiden folkskollärarinna i Falun, som
Selma Lagerlöf fått konturlinjerna till
denna gestalt. Yid en serie samtal
berättade Stina Falk för den stora
författarinnan faderns levnadslopp. Även
av den rika skörd av gamla
folksägner, som fadern samlat ihop under sina
vandringar i socknen, blev Selma
Lagerlöf därunder delaktig, och av några
använde hon sig i boken. Så t. ex. i
kapitlen : »Den nya vägen», Den.
vilda jakten», »De sågo himmelen
öppen». Stina Falk brukade jämföra sina
anteckningar från dessa samtal med
bokens framställning och visa, hur noga
de på vissa ställen stämde överens.
Däremot var hon mycket ledsen med
det sätt, varpå fadern framställts !av
Selma Lagerlöf. Hon brukade säga: »Det
är inte nog med att folk ljög på
honom. Nu ställde också hans egen dotter
till, så att det blev en ändå värre
vrångbild av honom». Hon var oemottaglig
för alla försök till förklaring av
diktens fria inre sanning, och att
författarinnan inte menat något illa. Efter
sådana försök till förklaring brukade
hon ta fram sitt exemplar av
»Jerusalem» och förklara, att hon gav mycket
noggranna uppgifter om allt, och att
hon och författarinnan kommit överens
om att boken skulle kunna kallas en
kulturbild. Men, brukade hon säga, här
står om päronträd på Ingmarsgården,
fast sådana alls ej förekommit på
denna trakt; och här talar hon om barn i
gula koltar och gula hättor, alldeles som
om det vore fråga om Leksand eller
Gagnef; och här på sid. 54, del II, be-
skrives Nås-folket så: »Människor med
sträva, allvarsamma ansikten. Flera av
dem voro mycket f nia med Ijnst Mr,
som stötte en smula i rött, med tunga
ögonlock och utskjutande underläpp.»
Ganska många av dem voro i stället
mycket vackra i sin ungdom.
Här på sid. 105, del I, låter hon
folket använda den dräkt, som endast
användes under högmässogudstjänst i
kyrkan, även när de på söndag
eftermiddag besöka missionshuset.
På detta sätt brukade Stina Falk
gå igenom Jerusalem, och hon hade
marginalerna i sitt exemplar
fullskriv-na med etnografiska och andra
felaktigheter, som författarinnan gjort sig
skyldig till. Efter en stund brukade hon
så fråga, om det skulle ha skadat
diktens inre sanning, om sakuppgifterna
varit riktiga.
Stina Falk hade av sin fader ärvt en
viss benägenhet för ensidigt och
småaktigt rätthaveri. Det var frånsidan av
en brinnande rättfärdighets- och
sanningslidelse.
August Grönberg.
Aylöningsreglemente för
kommunalt anställda
lärare.
Som tidigare omnämnts, meddelade
skolöverstyrelsen i sitt utlåtande om
1928 års lönekommittés förslag, att
överstyrelsen icke medhunnit att slutligt
behandla de i betänkandet framställda
förslagen i vad de avsågo bl. a.
författningsbestämmelser angående de statligt
och kommunalt anställda lärarnas
avlöningsförhållanden. Yttrande beträffande
denna del av lönekommitténs
betänkande har under förra veckan ingivits till
k. m :t. I fråga om »avlöningsreglementet
för kommunalt anställda lärare anför
därvid överstyrelsen följande allmänna
synpunkter:
I likhet med lärarlönekommittén och
1928 års lönekommitté finner
skolöverstyrelsen ett särskilt
avlöningsreglemente for kommunalanställda lärare
nödvändigt. Att detta reglemente erhåller
en sådan avf attning, att det nära
ansluter sig till det allmänna
avlöningsreglementet, är ur flera synpunkter lämpligt,
och överstyrelsen har därför intet att i
princip erinra mot det föreliggande
förslaget till avlöningsreglemente för
kommunalt Anställda lärare. Viktigt är
emellertid, att reglementet, ehuru med
bibehållande i möjligaste mån av det
allmänna lönereglementets sakliga
innebörd, väl anpassas efter det kommunala
skolväsendets säregna förhållanden, så
att det icke vid den praktiska
tillämpningen orsakar alltför stora svårigheter
eller befinnes utgöra hinder för ett
ändamålsenligt anordnande av skolornas
verksamhet. Utgående från dessa
synpunkter föreslår överstyrelsen ändrad
lydelse av en del i reglementsförslaget
intagna bestämmelser, som
överstyrelsen anser olämpliga beträffande
flertalet av de kommunala läroanstalterna. I
något fall finner sig överstyrelsen böra
yrka ändring av reglementet för
vinnande av fullständigare likställighet mellan
de kommunalanställda och de statliga
befattningshavarna. Överstyrelsen har
dock icke underkastat
reglementsförslaget slutgiltig granskning med hänsyn
till formuleringen av de skilda
paragraferna men förutsätter, att jämkningar,
som kunna befinnas erforderliga för
vinnande av nödig enkelhet och som
varken för statsverket eller
befattningshavaren äro av någon avsevärd
ekonomisk betydelse, skola kunna göras, då
reglementet utfärdas.
De av överstyrelsen föreslagna
ändringarna av reglementsförslaget
innebära enligt överstyrelsens mening icke i
något fall avvikelse från lönesystemets
allmänna grundläggande principer utan
avse att genom förenkling av
detaljbestämmelser bättre anpassa reglementet
efter det kommunala skolväsendets
egenart och sålunda undanröja vissa
olägenheter, som eljest skulle uppstå
vid tillämpningen. Som allmänt omdöme
vill överstyrelsen framhålla, att det
föreliggande avlöningsreglementet synes
med de av överstyrelsen föreslagna
jämkningarna bliva ändamålsenligt och
kunna utan större svårigheter tillämpas
å det kommunala skolväsendet.
Skolradio.
Skolradioprogrammet för tiden dem
3-10 december:
Onsdagen den 3 december M. 1,05-1,30 e.
m.: Från sockerröret till sockerbiten.
Föredrag av fil. lic. Iwan Bolin. Se bilderna i
häftet nr 9!
Torsdagen den 4 december kl. 2,05-3 JO
e. m.: Le Héron. Une fable de La Fontaine.
Conférence par M. Alf Mohn. Se texten och
ordförteckningen i häftet nr 11!
Fredagen den 5 december kl. 1,05-1,30
e. m.: Svenska melodier, med
folkvisedemon-strationer av programchefen Julius Rabe. Se
notexemplen i häftet nr 9!
Måndagen den 8 december kl. 1,05-1,30
e. m.: Dansk uppläsning av cand. mag. Ellen
Hartmann. 1. H. C. Andersen, Hvad Fatter
g0r, det er altid det rigtige. 2. H.
Pontoppidan, Sönderjylland. Texterna återfinnas i
häftet nr 10 (Danska och norska texter, ny
samling, som rekvireras hos skolöverstyrelsen,
Stockholm, till ett pris av 15 öre per
exemplar. Samma häfte kommer att användas även
under vårterminen 1931).
Onsdagen den 10 december kl. 1,05-1,30
e. m.: Vattnets betydelse för livet på jorden.
Föredrag av fil. dr Ernst Berlin. Se bilderna
i häftet nr 9!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
