Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 12. (2673) 22 mars 1933 - De e. o. lärarnas rätt bör skyddas! - Skolradioprogrammet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nr
SVENSK LÄRARETIDNING
273
De e. o. lärarnas rätt bör skyddas!
Hr Sjödahl motionerar i riksdagen.
Hr Sjödahl (s) har i första kammaren
väckt följande motion.
K. m :t har i proposition nr 154
föreslagit riksdagen att uttala sig för vissa
föreskrifter för beredandet av ökade
möjligheter att indraga lärartjänster
vid folkskoleväsendet. Enligt de
föreslagna bestämmelserna skulle vid
ledigförklarandet av lärartjänst
ansöknings-rätt blott tillkomma ordinarie och
tillsvidare anställda lärare från av
vederbörande folkskolinspektör angivna
skoldistrikt inom inspektionsområdet, i
vilka det förefunnes övertaliga
lärartjänster.
Uti de föreslagna bestämmelserna har
man utgått från att
inspektionsområdena lämpligen borde vara de geografiska
områden, inom vilka en förflyttning av
lärarkrafter borde ske. Härvid är dock
att erinra att de större städerna, som
stå utanför landstingsområdena, ha
enligt en kungl, kungörelse av den 9
oktober 1914 väsentligen kommit att
utgöra egna inspektionsområden. Då
förhållandena i dessa städer med deras rikt
differentierade skolväsen så avsevärt
skiljer sig från särskilt landsbygdens
skolväsen, vore det lämpligt, att dessa
städer även i detta avseende komme att
anses såsom egna inspektionsområden,
vilket de i verkligheten äro.
De föreslagna bestämmelserna äro ett
allvarligt ingrepp i den kommunala
självstyrelsen. Kommunernas åtgärder
av olika slag för att söka draga till
sig verkligt goda lärarkrafter och inom
den stora kretsen av välmeriterade
sökande göra sitt val komma därefter a.tt
bli verkningslösa. Det kan knappast
anses skäligt, att kommuner, som oftast
synnerligen väl ordnat sitt skolväsen,
genom de föreslagna bestämmelserna
skola bliva - såsom även
skolöverstyrelsen anmärker - »nödgade att
förrätta sitt val mellan sökande, som varken
med afseende på antalet eller med
hänsyn till kvalifikationerna motsvara vad
som eljest brukat stå till distriktets
förfogande vid motsvarande valtillfällen».
När därjämte åtskilliga av de större
skoldistrikten åtminstone å det
egentliga folkskolestadiet genomfört
Särundervisning av gossar och flickor, vilket
medfört, att tjänsterna ledigförklaras för
manliga, resp. kvinnliga lärare, något
som förekommer inom skoldistrikten
även av andra orsaker, betyder detta en
ytterligare minskning av det antal
sökande, som vid ledigförklarande av
tjänst komma att anmäla sig från de
skoldistrikt, vars lärarpersonal.
privilegieras med ansökningsrätt. Det är att
befara, att det starka intresse för ett
ändamålsenligt ordnande av
skolväsendet, som på många håll förefinnes,
kominer att betänkligt avtrubbas genom den
föreslagna hårda beskärningen av kom-
munernas möjlighet att fritt välja sina
lärare.
Men även ur andra synpunkter är den
föreslagna åtgärden beklaglig. I de
större skoldistrikten finnes ett visst
antal extra eller vikarierande lärare, i de
större städerna t. o. m. ett mycket stort
antal sådana lärare. Åtskilliga
kommuner ha tagit hänsyn till den starka
minskningen av nativiteten och därför
hållit antalet ordinarie tjänster inom en
snäv ram. Detta måste, då under det
senaste decenniet nativiteten ständigt å
vissa orter visat nedgång, betraktas som
en klok förtänksamhet. Av de varje år
lediga tjänsterna ha därför blott vissa
ledigf örklar äts, varigenom möjligheten
till befordran ständigt hållits öppen för
de inom skoldistriktet arbetande
obefordrade lärarna. Genom vad som f
öreslagits komma nu dessa skoldistrikt att
nödgas mottaga lärarkrafter från
distrikt, som mindre framsynt ordnat
sina skolförhållanden, varjämte de
obefordrade lärarna, som i åratal,
emellanåt 6 å 7 år eller mera, arbetat inom
distriktet, på vissa håll uppgående till
10-tal och 100-tal, berövas för obestämd
framtid sina befordringsutsikter inom
det distrikt, vars skolväsen de lärt
känna och anpassat sig efter. Detta måste
betraktas som orättvist gentemot
skoldistriktet och i allra högsta grad
obilligt gentemot de obefordrade lärarna.
Lärare från andra skoldistrikt, ofta
mycket mindre meriterade, kanske
yngre, komma att föredragas, utan att de
inom skoldistriktet tjänstgörande kunna
konkurrera vid platsernas besättande.
De i lone- och pensionsavseende
förmånligaste lärartjänsterna inom svensk
folkskola skulle komma att besättas utan
någon vidare konkurrens. Denna för
svenskt befordringsväsen högst
besynnerliga princip skulle komma att
knäsättas, om de föreslagna bestämmelserna
obeskurna komme att antagas.
Det kunde med skäl ifrågasättas,
huruvida ej lämpligen resultatet av de
redan efter 1932 års riksdagsbeslut
vidtagna åtgärderna borde avvaktas, innan
föreskrifter i enlighet med vad i
propositionen föreslagits ytterligare
utfärdades. De sakkunniga ha i sitt den 17
december 1932 avgivna förslag beräknat,
att 800 lärartjänster vid folk- och
småskolor årligen bliva lediga, medan hela
antalet tjänster, vilka under de närmaste
åren skulle kunna indragas, utgör
omkring 365. Under sådana
omständigheter skulle det kunna anses som möjligt
att genomföra en betydande indragning
av tjänster utan att så hårt ingripa på
kommunernas självbestämningsrätt och
så obilligt åsidosätta de inom
skoldistrikten tjänstgörande obefordrade lärarnas
intressen, som föreslagits. Ett
uppskjutande av åtgärder utöver vad som redan
vidtagits borde i vart fall av riksdagen
tagas i allvarligt övervägande.
Om riksdagen ändock skulle vilja i
huvudsak tillstyrka vad av k. m:t
föreslagits, torde dock bestämmelserna
utformas med skälig hänsyn till
kommunernas och de obefordrade lärarnas
intressen. De geografiska områdena för
det föreslagna förfarandet borde
bestämmas till de statliga
inspektionsområdena samt de städer, som enligt kungl,
kungörelsen av den 9 oktober 1914
godtagits som egna inspektionsområden.
Därjämte borde ändringar vidtagas
till förmån för de obefordrade lärarna.
I ett par yttranden över förslaget,
däribland från städernas
folkskolinspek-törsförbund, har framhållits, att det
förhållandet, att inom ett skoldistrikt
under längre tid tjänstgjort välmeriterade
extra ordinarie lärare, borde kunna
betraktas som giltigt skäl för
skolöverstyrelsen att jämlikt förslagets punkt 5 c)
medgiva fri ansökningsrätt vid
uppkommande ledighet. Fråga är, om det ej
vore lämpligare att uti punkt 4
generellt medgiva extra ordinarie eller
vikarierande lärare, som under minst två
läsår eller fyra terminer såsom sådana
tjänstgjort inom skoldistriktet, rätt att
söka inom distriktet ledigförklarad
tjänst.
Med hänvisning till vad ovan anförts
får jag därför föreslå, att riksdagen
måtte med anledning av k. m:ts
proposition nr 154 förklara sig icke hava
något att erinra emot att för beredande av
ökade möjligheter att indraga
lärartjänster vid folkskoleväsendet
föreskrifter utfärdas i huvudsaklig
överensstämmelse med vad i k. m:ts proposition nr
154 angivits, dock med den ändring
att de städer, som ej deltaga i
landsting och söm av k. m:t i enlighet med
kungörelsen av den 9 oktober 1914
befriats från inspektion av sitt
folkskoleväsen genom statens folkskolinspektör,
måtte även med avseende på uti
ovannämnda proposition angivna
föreskrifter betraktas såsom egna
inspektionsområden, samt
att extra ordinarie och vikarierande
lärare, vilka minst fyra terminer
tjänstgjort inom ett skoldistrikt, må äga
ansökningsrätt till inom skoldistriktet
ledigförklarad lärartjänst.
Skolradioprogrammet
för tiden den 22-28 mars:
Onsdagen den 22 mars kl. 1: Plankton. Av
lektor Torsten Pehrson. ’Se bilderna i häftet
nr 2>2.
Fredagen den 24 mars kl. 1: Nowk
uppläsning av Bergljot Husberg. 1. Moe,
Seterjen-tene e0ndag. 2. Asbjörnsen, Fanten og
kjer-ringa. Texterna i häftet nr 18 (Norsk
litteratur).
Måndagen den 27 mars kl. 1: »Från
Krietina till Gustaf IV Adolf.» Uppläsning av Ivar
Kåge. 1. Krietina av Snoilsky (avd. II och
III). 2. Karl XI av Böttiger. 3. Karl XII av
Tegnér. 4. På Värnamo marknad av Snoilsky.
5. Den trettonde mars av Snoilsky.
Tisdagen den 28 mars kl. 2,45–3,10:
Voyagee par terre. Conférence par le Dr. E.
Söderlindh. Se orden och bilderna i häftet
nr 23.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
