Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Tre författarinnor. Den historiska romanen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
120
fullt återvunnit hälsan. Hon sökte bot genom en
resa till Tyskland 1846, den hon beskrifvit i ett
särskildt arbete (Bref till hemmet) men denna resa
medförde ej önskat resultat. Författarinnan afled
den 13 febr. 1848 på Skålltorp i Västergötland, där
hon större delen af sitt lif vistats.
Denna tidiga bortgång har säkerligen varit
orsaken till att friherrinnan Knorring blifvit glömd
förr än sina medsystrar, Fredrika Bremer och fru
Carlén. Hennes arbeten hafva icke som deras gått
ut i nya upplagor, men hon har såsom
författarinna egenskaper, de där berättiga henne till vår
uppmärksamhet bredvid de båda nämda vida mer
kända.
Bristerna i friherrinnan Knorrings arbeten falla
genast i ögonen. Där är först den olycksaliga
bredden i alla skildringar, som är ett gemensamt
tidslyte, men som här är värre än annars.
Friherrinnan Knorring lider af en oöfvervinnerlig
pratsjuka. Hon har den typiskt kvinnliga,
oemotståndliga lusten att meddela läsaren allt möjligt smått
och godt hon funnit under läsning af romaner och
poesier. I synnerhet hennes första arbeten flöda af
citat från Nicander, Jean Paul, Victor Hugo och
tjogtals andra mer eller mindre berömda författare.
Vid sidan häraf komma en mängd religiösa
utgju-telser och moraliska reflexioner, som icke äro som
värst originella, fast de ej ha citationstecken.
Snellman, som gjorde bekantskap med
friherrinnan Knorring under sin Stockholmsvistelse,
berät
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
