Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Tre författarinnor. Den historiska romanen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I2Ö
den stora passionen, som är medelpunkten i deras
lif; då blir det aldrig tal om att de skulle låta sig
förledas till att det ringaste öfverskrida moralens
fordringar. Att den kan värka förhärjande,
sönderbrytande, det vill hon ej höra talas om; den är blott
luttrande, förädlande i sin tragik.
Med det erotiska såsom centralpunkt bildar
friherrinnan Knorring en skarp kontrast till sin yngre
■— på författarebanan visserligen äldre — kollega
Fredrika Bremer. Däremot har hon i sitt skaplynne
något som erinrar om författarinnan till de danska
»Hverdagshistorierne», fru Gyllembourg. Den senare
har visserligen ej blott den öfverlägsenhet i
bildningens djup och finhet, som utmärker den dåtida
estetiserande danska kulturen, och som framträder
personifierad i hennes son J. L. Heiberg; hon har
också en konstnärlig begränsning och objektivitet,
som friherrinnan Knorring icke ens hade den
bit-tersta aning om. Måhända var denna brist så djupt
rotad, att den icke af yttre påvärkan kunde helas;
måhända hade dock en annan omgifning kunnat
göra mycket härutinnan. Jag skulle velat sätta
friherrinnan Knorring ett femtiotal år tillbaka i
tiden vid fru Lenngrens sida för att låta henne
berätta oss om alla kärleksintrigerna vid den tredje
Gustafs hof, låta henne vara spirituel med Voltaire
och känslosam med Rousseau, med ett ord låta
henne skildra denna vår ancien-régime, uti hvilken
hon andligen bottnade.
* *
*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
