Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Pressen och politiken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i53
folk och sökt genom tortyr bringa dem till
bekännelse, hvarom rykten kommit ut och nått Stockholm.
De öfverordnade tycktes vilja hålla länsmannen om
ryggen, hvarföre Scheutz jämte en del andra
Stockholmsboar med särskild förhyrd ångbåt begaf sig
till tingsstället, då målet skulle förekomma. Vid
tinget företeddes sjukbetyg för länsmannen, men
Scheutz for genast till hans bostad och fann honom
där i all välmåga. För målets vidare gång kan jag
ej redogöra; det märkliga och uppseendeväckande
ligger i att pressen grep in och bragte
administrationen under offentlighetens kontroll. 1820
öfver-gick Scheutz till ett nytt blad Argus, i hvilket han
till medredaktör hade Johan Johansson (1792—1860),
känd för sina tungrodda och omständliga artiklar
och därför äfven benämd »den politiska hvalfisken».
Vid sidan af dessa värkade mag. J. P. Theorell
(1791—1861) först i Stockholms Courier (1820—22,
liksom de föregående en halfveckotidning) och
sedan i det gamla annonsbladet Dagligt Allehanda,
hvilket han 1823 inköpte och gaf liberal politisk
riktning.1
Om Theorells värksamhet heter det, att han
hade »en ungdomlig lust för att mästra» och »under
en ifrig granskning af småsaker» ofta förbisåg det
1 Dagl. Allehandas roll som annonstidning upptogs af det
1824 uppsatta Stockholms Dagblad; de bestående äldre dagliga
tidningarne — Posttidningen lämnad åsido — Stockholmsposten
under Anders Lindberg (1820—33) och Journalen (till 1837)
under P. A. Wallmark togo icke någon större andel i politiken.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
