Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Pressen och politiken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
T54
stora och hela, men å andra sidan erkännes, att han
skref med värme och mognad, och att hans angrepp
voro fria från hätskhet och bitterhet. Att han var
vederbörande en nagel i ögat, därom vittnar
nogsamt de många indragningar, hvarmed hans blad
uppmärksammades, och som tvingade honom att ge
sin tidning nya titlar eller ock i nödfall att genom
broschyrer gifva sina prenumeranter någon
ersättning.
Det var sålunda ingen brist på
oppositionstid-ningar, men de utöfvade ej något större inflytande,
hvilket torde hafva berott på, att ingen af de nu
nämda publicisterna, om också uppriktigt
välmenande och ifrigt värksamma, hade det rätta greppet
på, huru en större tidning skall skötas, huru en
demokratisk tidning också skall göras populär. Detta
blef från begynnelsen Lars Hiertas Aftonblad.
Lars Johan Hierta (1801—72) var på 1820-talet
en ung jurist, som tjänstgjorde i åtskilliga värk i
hufvudstaden, men då och då öfvade sin pänna i
tidningarna. På grund af sin färdighet i
snabb-skrifning fick han plats i riddarhusets kansli vid
riksdagen 1828—30, och i förening med en annan
ung man, som framdeles skulle göra äfven sitt namn
kändt i pressen, nämligen Magnus Jakob
Crusen-stolpe, började Hierta nu utgifva en Rikdagstidning,
som redogjorde för ärendens behandling, och som
genast fick stor spridning, då detta var en sak, som
de samtida dagbladen med sitt begränsade utrymme
icke rådde med. Hierta fann sig kunna inköpa ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
