Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Pressen och politiken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i55
eget tryckeri, hvartill han använde det lilla kapital
han ärft, och började bedrifva förlagsrörelse.
Riks-dagstidningens framgång lockade honom till att
försöka sig såsom redaktör af ett verkligt dagblad,
och så kom Aftonbladet att se dagens ljus i
december 1830.
Hierta hade öfverenskommit med åtskilliga
literära förmågor, som skulle medverka i företaget,
men de flesta af dessa drogo sig tillbaka;
Crusen-stolpe t. ex. som var en af dem, svek genast och
lät i stället värfva sig af regeringen. Hierta fick
sålunda draga det tyngsta lasset själf, men han hade
krafter till det.
Till sitt redaktörsskap medbragte Hierta flera
goda egenskaper. Han var en utomordentligt
driftig och arbetssam man, som kunde samtidigt ha
en mängd järn i elden, och en ekonomisk talang
af rang. Det visade icke blott det sätt, hvarpå han
administrerade Aftonbladet, boktryckeriet och den
stora förlagsrörelsen; med tiden kom han in i en
mängd olika stora affärsföretag. Han tillvärkade
stearinljus, — den förste i Sverige i den branchen —•,
han väfde siden, hvilket väl var mindre lönande;
han var skeppsredare och sågvärksegare, var med
om att uppodla myrar på Gotland o s. v.
Hierta var emellertid i sitt förhållande till
Aftonbladet icke blott finansmannen; han var själf
också publicist. Han hade förvärfvat sig anseende
som stilist genom några skämtsamma uppsatser, i
synnerhet några memorial, som gingo i den
be
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
