Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Epigoner och opponenter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2o6
icke genast vände sig åt det praktiska, utan
fördjupade sig i estestiska spekulationer och poetasteri.»
Den politiska friheten borde ha grundmurats, innan
man började arbeta på den vittra, menar
artikelförfattaren. Det andra liberala hufvudorganet,
Dagligt Allehanda, innehöll vintern 1837—38 ej mindre
än två recensioner af Atterboms nyssnämda
skrifter, den första insänd, den andra redaktionell och
tillkommen därför, att man funnit den förste
insändaren för ytterlig i sin fiendskap mot fosforismen.
Äfven den senare är emellertid orättvis mot
Atter-bom, fastän den hufvudsakligen betonar ojämnheten
i hans vittra alstring.
En svårare motgång för fosforismen var Geijers
affall, framträdandet 1838 af hans Literaturblad,
däruti han öppet bröt med den historiska skolan och
sina forna meningsfränder, och som innehöll
jämväl en recension af Atterboms diktsamling, däri
Geijer klargjorde sin ändrade ställning till
romantiken. Då detta är bekanta saker, är det nog att
blott erinra om dem, liksom om att vid samma tid
infaller vändpunkten uti Almqvists lif med
publicerandet af »Det går an» och Amorina.
Det nu anförda skulle kanske redan vara
tillräckligt stöd för påståendet att icke början utan
slutet af 1830-talet bör fastslås som den tid, då
omslaget i den literära strömningen framträder
utpräglat och tydligt. Men än mera kan anföras
till stöd för denna sats1 och framförallt en
omstän
1 Att denna tidpunkt gör en epok äfven i Runebergs
utveckling, skall längre fram uppvisas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
