- Project Runeberg -  Svensk literatur vid adertonhundratalets midt (1830-1860) /
217

(1903) [MARC] Author: Otto Sylwan
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Epigoner och opponenter

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

217

anknytning härtill utkastar Bergstedt i några drag
sitt skönliterära program.

Det vore visst bättre för Furumo att nedrifva det färgade
floret framför hoftnarskalkens dimfigurer och låta honom se
världen sådan den är. Vi tro ej. att poesien skulle förlora
därpå, ehuru så många ännu rödfärga rutorna i sitt lilla
bel-vedère, för att uppförgylla landskapet därutanföre. Och
frågar Furumo oss då med någon tvekan, hur det går med
konsten, så svara vi med gladaste hjärta: bra. Det historiska,
eller för att nyttja ett förkättrat namn, det reella har i konsten
redan till betydlig del gjort sig gällande: vi påminna om
Walter Scott, om vår Södermark, om folkvisan. Och om någon
säger oss, att allt detta är nästan mer värklighet än konst, så
förskräcker det oss icke. Fantasien, denna ädla Guds gåfva,
skall ändock icke blifva utan syssla i den mänskliga odlingens
tjänst. Lik pappersdraken, som förde första brolinan öfver
Niagarafallet, slår den ständigt broar mellan oförenliga fakta:
så hos Geijer, Humboldt och Laplace. Men dessa broar tåla
också att beträdas af den tungfotade kritiken, som kommer
efteråt, och förlora det oaktat ingenting af sin luftiga
skönhet. Väl kan därföre mänskligheten bära att se skiljemuren
rifven mellan skönheten och sanningen; den skall kanske en
gång i sin förstöringslusta vilja störta äfven en annan mur,
den som afstänger dessa två från deras tredje släktbegrepp
eller godheten.

Bergstedt är som vi se en lika svuren fiende
till romantiken som Hagberg och Malmström, och
liksom dessa är det förnämligast ur sedliga
grunder han angriper den äldre riktningen. Men äfven
ur rent teoretisk synpunkt blef denna nu angripen.

Hagberg, Malmström och de flesta andra af de
yngre män, som ofvan äro nämda, voro mer eller
mindre påvärkade af den nya filosofiska
världsåskådning, den Hegelska, som vid denna tid hade
undan

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu May 8 15:16:20 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svli1830/0227.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free