Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Epigoner och opponenter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2l8
trängt den romantiska, och somliga voro utpräglade
anhängare af densamma. Det var ej underligt;
aldrig har väl någon filosof utöfvat ett mer
oemot-ståndligt härravälde öfver sina samtida än Hegel,
och detta fullkomligt oberoende af växlande
ståndpunkter för öfrigt. Alla funno här ett värktyg för
utbildande af sina åsikter, de ortodoxa teologerna
lika väl som revolutionärerna, ingen kunde motstå
makten af denna logiska hänförelse. Historien om
Hegels inflytande på den svenska kulturen är
emellertid ännu oskrifven, och jag kan blott uttala
hoppet, att detta intressanta kapitel af vår andliga
odlings häfder snart må finna sin man. Icke ens för
det estetiska området kan jag åtaga mig att ge mer
än ett par tillfälliga iakttagelser.
Stamhållet för de svenska hegelianerna var
Uppsala. Adjunkten vid universitetet F. G.
Afze-lius, Freys förste redaktör, utgaf 1843 en
framställning af mästarens system och de båda följande åren
en veckoskrift Intelligensbladet. Namnet var väl
lånat från den danske hegelianen J. L. Heibergs
åren förut utkomna »Intelligensblade». Medan Frey
bibehöll en mera opartisk ställning och mottog bidrag
från olika läger — de gamle fosforisterna skrefvo
dock icke där —, hade de unga Uppsala-filosoferna
i detta blad ett organ, däri de kunde drifva sina
åsikter med mera frihet. Här afhandlades de på
dagordningen stående universitets- och skolfrågorna
och recenserades nyutkomna böcker, jämväl
skönliterära. Bland de flitigaste författarne i
Intelligens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
