Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Epigoner och opponenter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
220
därtill hafva de för litet af plan och bestämdhet».
Alldeles ofelbar var således icke den stränga
metoden.
Ett det dråpligaste vittnesbörd om huru en
filosofisk teori kan leda rent vilse, ger Snellmans
kritik af Runebergs Kung Fjalar. Snellman torde
väl hafva varit ej blott en af de ifrigaste
hegeli-anarne i Norden — på skolans vänstra flygel —
utan ock en af dem, som grundligast inträngt i
systemet; han tog ock Lénström i skarp
upptuktelse för »Eos’ estetiska kaos», men då han i sin
tidskrift Saima skred till granskning af den
Rune-bergska dikten, hade en smula mera sundt förstånd
varit ett välkommet stöd för hans egen estetik.
Att han från sin uppfattning af statens välde öfver
den enskilde i Fjalar inkonstruerade en konflikt
mellan statsmaktens och familjens fordringar, är en
sak för sig. Men då Snellman skall söka intvinga
Fjalar under någon af kategorierna antikt eller
romantiskt epos, blir han rent rådvill, och med all
sin filosofiska skolning hamnar han i ett bottenlöst
»estetiskt kaos».1
* *
1 Ett exempel på mindre lycklig användning af
filosofiska termer erbjuder också Per Wieselgren, som i sitt stora värk
»Sveriges sköna literatur» (D. i—5 1833—49) liopförde en
mängd nyttiga notiser ordnade efter filosofiska trilogier. Med
alla sina förträffliga egenskaper, sin outtröttliga flit, sin
brinnande hängifvenhet och sin hjärtevinnande värme, var W. dock
icke stark i det rent teoretiska, och säkerligen var det just i
känslan häraf han tillgrep ett för ämnet skäligen främmande,
men af tidsandan auktoriserat system.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
