Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Epigoner och opponenter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
227
anlagde mannen, med förkärlek, som det tycktes,
vistas i en krets, som var allt utom akademisk och
vitter. Men här behöfde han ej ge något af sin
inre personlighet. Han hade sin afskilda högre
värld för sig, där de gamla idealen alltjämt lyste
i glans, och från’ katedern bjöd han de unga
vördnad kanske mest genom det etiska patos, som glödde
i hans ord. Men gifvet är att denna motsats skulle
kännas skärande för honom själf och öka
disharmonien.
Det återstår oss att följa Malmströms
förhållande till romantiken och fosforisterna.
Det förtäljes, att Malmström, då han blifvit
känd genom sina första dikter, inbjöds till fru
Silf-verstolpes literära krets Men den andliga
atmosfären där tilltalade honom lika litet som den
materiella undfägnaden; båda afstucko skarpt mot hvad
han var van vid på Löfvens källare. I sin
förlägenhet drack han två stora koppar té och
tillbringade ofvanpå detta en sömnlös natt. Därmed var
det slut på Malmströms förbindelser med denna
krets. Så kom uppsatsen i Eos 1839, och den var
blott en inledning till hans senare värksamhet.
Bland Malmströms literaturhistoriska
afhand-lingar finnes en >Om den romantiska skolan», som
uppges vara författad 1844 och antagligen varit
afsedd för Intelligensbladet, men så vidt jag
kunnat finna icke blifvit publicerad vare sig då eller
senare under författarens lifstid. Den är i alla
händelser värd vår uppmärksamhet såsom en uppgörelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
