- Project Runeberg -  Svensk literatur vid adertonhundratalets midt (1830-1860) /
231

(1903) [MARC] Author: Otto Sylwan
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Epigoner och opponenter

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

231

gefär började han i sina föreläsningar utförligt
behandla den romantiska skolan i Sverige och dess
strid mot akademisterna, och huru denna
Malmströms skildring utfallit är väl bekant. Det var
måhända mindre välbetänkt af hans vän Bergstedt
att publicera dessa föreläsningar; i sitt förord
yttrade denne, att detta väl icke vore en opartisk
historia i vanlig mening, men att Malmströms »starka
ande har på den nyare vitterhetens häfder inom
vårt fädernesland tryckt en prägel, som ingen
framtida forskning torde kunna helt och hållet utplåna».
Så mycket häraf är åtminstone sant, att Malmström
torde bära den förnämsta skulden för att det dröjt
så länge, innan man börjat göra mera rättvisa åt
de förkättrade fosforisterna1.

Redan genom sina föreläsningar hade
Malmström hos sina lärjungar inpräglat denna
uppfattning, och den spriddes med dem. Hvilket
märkligt intryck han gjorde, har skildrats af en utaf
dem, hans efterträdare på lärostolen, C. R. Nyblom,
omedelbart efter hans bortgång:

Hans afskilda lif gjorde honom obekant för världen,
äfven den, som närmast omgaf honom, och mången yngling,
hvars hjärta var fullt af skaldens sånger, såg upp till
professorn som till en sällsam, halft förfärande gudabild, huggen
ur ett väldigt granitblock. Men alla kände dock instinktlikt,
att innanför graniten klappade ett hjärta, som älskade sanningen
högst af allt, därnäst må hända det gamla Sverige, sådant det

1 I sina 1860—62 utgifna »Bidrag till Sveriges
literatur-historia» angrep äfven Anders Fryxell fosforisterna, men höll
sig förnämligast till den politiska sidan af saken.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu May 8 15:16:20 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svli1830/0241.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free