Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Johan Ludvig Runeberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
236
varaktigare var det intryck han rönte af sin
landsman Franzén, med hvilken han förenades äfven
genom en andlig valfrändskap. Franzéns
religiositet och hjärtlighet, hans frihet från alla romantiska
griller och hans jämna, naiva och änkla stil väckte
anklang hos Runeberg, som, om han ock tidtals
kunde hylla andra, dock oftast vände tillbaka till
denne läromästare. Detta inflytande igenkännes i
flera didaktiska stycken, i natur- och genrebilder.
Fulla tvänne år af sin studenttid hade
Runeberg plats såsom informator hos ett par familjer
djupt inne i Finland och mottog därunder starka
intryck af land och folk, intryck, som något längre
fram skulle uppenbara sig i diktning. Under
vistelsen på landet tycks han däremot ej hafva
skrif-vit mycket. Vid universitetet, dit han i början af
1826 återvände, kom han att umgås med flera rikt
begåfvade kamrater, främst Snellman, Cygnæus och
Nervänder, hvilkas insatser i den finska odlingeps
utveckling i olika hänseenden äro betydelsefulla
nog.1 Äfven utom kamratkretsen hade Runeberg
tillfälle till umgänge i flera familjer, i synnerhet
den talrika Tengströmska, med hvilken han på sin
faders sida var befryndad, och hvars främste
medlem var dåvarande ärkebiskopen. Bredvid umgänget
och examensstudierna, som främst gällde den
klassiska literaturen, och som afslötos med magisterspro-
1 Cygnæus blef sedermera professor i estetik; Nervänders
fackstudium var fysiken, men han var därjämte mycket
intresserad af skönliteraturen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
