Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Johan Ludvig Runeberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
238
Denna brytningstid inträder med hösten 1827.
Under sommaren efter promotionen vistades Runeberg
hos ärkebiskop Tengström i dennes prebende
Pargas i afvaktan på en akademisk kondition, den han
skulle tillträda på hösten. Men denna plan gick
omintet på grund af Åbo stads brand i början af
september. Runeberg återvände då till Pargas och
vistades där ett helt år, till dess med hösten 1828
universitetets värksamhet åter upptogs i Helsingfors.
Bekymren för den ovissa framtiden och för en
vacklande hälsa — Runeberg fruktade, att hans
bröst var angripet — ökade den inre oron, som
yppades uti de nyssnämda dikterna och en hel
del andra. Vi hafva sålunda från denna tid en
Bön, ur hvilken ett starkt personligt patos talar.
En af dess strofer lyder:
Gjut mild i mitt lågande sinne
Din milda hugsvalande anda
Och låt din försoning därinne
De stormande känslorna banda.
Men ej häller i detta utbrott röjes den djupa
förtviflan, som griper människan, då hvarje spår
af den fasta kusten försvinner. Äfven den, som
åter når hamnen, skall alltid bära minnen och väl
äfven ärr efter den utståndna kampen; så t. ex.
Almqvist och Fredrika Bremer. Runebergs religiösa
strider ha stått inom kristendomens råmärken, och
öfver hufvud synes hos honom aldrig något svalg
öppnat sig mellan tro och vetande. Detta är i
hög grad betecknande för hans natur, för hvilken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
