Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Johan Ludvig Runeberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
274
ligheten att intränga i gångna förhållanden.
Likväl är det historiska här icke hufvndsaken, och
Runeberg har däruti förfarit med stor frihet; bättre
iakttagen är väl den ryska lokalfärgen, men ej
häller denna är synnerligen stark.
Närmast i ordningen kommer Kung Fjalar.
Utarbetningen påbörjades strax på nyåret 1843, i
juni offentliggjordes första sången och till hösten
voro den andra och större delen af den tredje
färdiga; våren följande år afslutades det hela, som så
utgafs i juni. Att den yttre klädnaden här är
nordisk skall icke leda oss vilse; det är från
Grekland Runeberg hämtat sitt ämne, och det är i
grekisk anda han behandlat det. Från ungdomen
voro de stora grekiska tragöderna honom kära, han
hade fått en yttre anledning att åter syssla med
dem, då han 1842 öfvergick från lektoratet i latin
till det i grekiska, och i sin följande år skrifna
Krysantos låter han denne läsa Sofokles’ konung
Oidipus, hvilken således där står som representant
för den helleniska literaturen och kulturen.
Runebergs utgångspunkt var ock den dystra thebanska
sagan, som berättar, huru Oidipus sig själf ovetande
uppfyller oraklets spådom, huru han dödar sin
fader och tager till äkta sin moder, och huru han
sent omsider blir medveten om dessa brott.
Likheten med fabeln i Kung Fjalar är påtaglig, ehuru
hos Runeberg konflikten är lagd annorlunda;
Fjalar straffas här för sitt trots mot gudarne därigenom,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
