Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. »Frihetens sångarätt»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
326
hans dikter, gaf honom friskare och mera
okonstlade toner än mängden af epigonerna; sångtexter
sådana som »Vintren rasat ut» och »Glad såsom
fågeln» skola nog ännu en tid i vida kretsar bli
populära, fast kanske icke så mången vet hvem
som skrifvit dem. — Gudmund Leonard
Silfver-stolpe, född 1813, bortrycktes i förtid af koleran
1853, efterlämnande bland sina umgängesvänner
minnet af en god kamrat, som kunde vara glad
ända till öfverdåd. Ur hans dikter talar en
manlig anda, släkt med Malmströms eller snarare
Runebergs, om hvilken senare stundom äfven
formgif-ningen erinrar.
Efter denna lilla parentes återvänder jag till
ännu en medlem af den krets, som egentligen
åsyftas med den valda kapitelrubriken, och just den,
som funnit detta slagord, nämligen Oskar Patrik
Sturzen-Becker, hvilken i en dikt öfver Oskar I
uttalade sin förundran öfver tystnaden bland skalderna
vid konungens död och frågade, om det då skulle
bli
vi simpla krigsmän i ett annat läger,
vi frihetens försmådda sångarätt,
som tolkade hans minne. Sturzen-Becker hade
kanske mer rätt än någon annan att tala i deras
namn.
Sturzen-Becker är ett Stockholms-barn, och detta
har väl gjort sitt till vid formningen af hans
andliga fysionomi. Född 1811 kom han knappt sex-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
