Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. »Frihetens sångarätt»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
340
skämtsamt, om ej trädgårdsskötseln varit hans
egentliga kallelse, och under sina sista år i
Helsingborg var han bosatt på Villa Cauzonetta, flitigt
sysselsatt med sina blommor, sin kål och sina gurkor,
hvilka han berömmer sig af att odla med mycken
framgång. Sturzen-Becker är ock en vida pålitligare
naturskildrare än någon af hans samtida, vare sig
det gäller »Norges Fjelde» eller »Sydsvenska bokar».
Fastän en son af Mälar-trakten hade han sinne för
det skånska landskapets fägring, d. v. s. dess ljusa
och leende sida, ty slättens poesi var det en yngre
generation förbehållet att upptäcka. Därtill
fordrades kanske ock en smula mystik, men för en sådan
är Sturzen-Becker främmande, och detta gör ock
hans naturskildringar öfver hufvud taget något
kalla. Han målar mycket samvetsgrannt och efter
egna iakttagelser, ej blott efter den gängse
romantiska dekorations-metoden, men vi sakna dock dessa
luftperspektivets förtoningar, dessa belysningens
växlande toner, som först ge målningen dess
individuella stämning.
Sturzen-Becker är rationalist både i ett och
annat. Han hade prononcerat sin framskridna
ståndpunkt i religiösa ting genom sina artiklar i
Aftonbladet, hvarför denna tidning af sin konservativa
kollega Svenska Biet blifvit kallad »de libertiners
synagoga». I sin dikt till Strandberg (1855) säger
han ock:1
1 Måhända med en tanke på sin strid med Wieselgren.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
