Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Frihetstiden (1719--1772). Öfversikt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
58
FRIHETSTIDEN.
I hög mån
välgörande för
vetenskap, vitterhet och
skön konst var det
intresse, som
ådagalades för den högre
odlingen från de
ledande männens sida.
Uttryck för detta
deltagande voro
bland annat de
akademier och lärda
sällskap, som efter
dåtidens utländska
föredömen stiftades
under detta
tidehvarf. Redan kort
efter Poltavaslaget
hade Erik Benzelius den yngre (f som ärkebiskop 1743),
en af frihetstidens yppersta kulturpersonligheter, med
några få lika sinnade vänner stiftat en vetenskaplig
förening i Uppsala, ur hvilken under frihetstiden
»Vetenskapssocieteten» utgick. Ar 1739 stiftade Linné, Höpken, Johan
Alströmer i förening med ett par andra vetenskapsidkare
Vetenskapsakademien, hvilken i synnerhet ägnat sin
omvårdnad åt naturvetenskaperna; år 1753 grundlade
drottning Lovisa Ulrika Vitterhetsakademien för den i skön
form klädda häfdateckningen samt skaldekonst och
vältalighet. Denna akademis verksamhet afbröts emellertid
efter revolutionsförsöket 1756 för att först 1773 i annan
form återupptagas. Dessutom uppstodo under denna tid
flera enskilda vittra samfund.
Erik Benzelius.
Samtida målning. Gripsholm.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
