Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Esaias Tegnér
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
134 TIDÉN 1809-1830.
Äfven såsom vältalare var Tegnér en af våra främsta.
I sitt berömda, både af fosforister och akademister hårdt
kritiserade Tal vid jubelfesten 1817 betonar han särskildt
reformationens egenskap af frigörande för tanken och
angriper visserligen det adertonde århundradets ytlighet och
flackhet men skonar än mindre den nya skolans dunkelhet,
svärmeri och frihetsskygghet. Senare uppträdde Tegnér,
som i grunden var en boren snillearistokrat, med oerhörd
skärpa emot 1830-talets frihetsidéer eller egentligen mot
det sätt, hvarpå de å vissa håll gjordes gällande, och
ställde sig här vid sina forna motståndares sida. Vidare
märkas hans tankedigra sJcoltal. Såsom en ovanlig
prosastilist och en fängslande och rik personlighet framstår han
i sina ypperliga bref, de bäst skrifna på svenskt språk, lika
rika på klara tankar i mänsklighetens lifsfrågor som på
fyndigt kvicka omdömen om dagens händelser och personer.
Lefnad: Esaias Tegnér var född på Kyrkerud i Värmland,
son till en prästman, som själf var bondson från Småland. Tidigt
faderlös och i små villkor, skulle han till en början icke studera
utan togs som skrifbiträde på ett fogdekontor, men hans förman,
kronofogden Branting, märkte snart hans stora anlag för läsning,
och så fick han vid tretton års ålder på allvar ägna sig åt studier.
Tack vare orubblig flit och ett utomordentligt minne hade han
inom kort dels på egen hand, dels under en broders ledning
genomgått en mängd romerska och grekiska författare och lärt sig de
moderna språken. Det berättas, att hans flit var så stor, att han
sällan unnade sig mer än några få timmars nattro och att de ljus
sällan ville förslå, som utlämnades af den ordentliga matmodern
på Ramens bruk, hvarest han vistades tillsammans med sin äldre
bror, som där var informator hos brukspatron Myhrman. Nyttiga
lekar, brottningar, skridskofärder och kägelspel, till hvilka han
drogs af sina jämnåriga, höllo hans kropp vid hälsa och spänstighet,
så att han ej dukade under för ansträngningarna under studierna.
Sjutton år gammal, kom han till Lund och promoverades efter tre
år till filosofie magister samt fästes snart vid universitetet såsom
docent i estetik. Några år senare - år 1806 - fann han vid
Ramens bruk sin maka i leksystern från barnaåren, Anna Myhrman.
Hans lynne, förut mera allvarligt och grubblande, fick nu en ljusare
och gladare riktning, och snart började hans skaldeådra att flöda.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
