B. E. Malmström.
Samtida litografi.
Tiden efter 1830
Öfversikt
B. E. Malmström.
Samtida litografi.
(född 1816, professor i Uppsala, död 1865) tillhörde samma krets som Hagberg och stod från början och hela sitt lif igenom i afgjord opposition mot den fosforistiska skolan, mot hvilken han äfven i sina, efter hans död nog okritiskt utgifna föreläsningar Grunddragen af svenska vitterhetens historia drog i fejd.
Såsom originalskald framträdde han omkring 1840 med dikter, hvilka i innehållets okonstlade manlighet och renhet stå vid sidan af Runebergs och Geijers. Hans alstring afstannade dock tidigt. Bland hans dikter märkas särskildt den berömda fyrväpplingen af elegier: Angelika, mönster af smältande distika; bilder ur lifvet som Stafkarlen och Brudsmycket; den innerliga lärodikten Ödmjuker er. I den härliga romansen Hvi suckar det så tungt uti skogen? anslår han en afgjordt romantisk ton.
Hans ofvannämnda litteraturhistoriska verk äger visserligen
brister i afseende å källforskning och oväld, men Malmström dömer dock
ofta skarpsinnigt och träffande om de litterära företeelserna, och
arbetet innehåller många förträffliga estetiska utredningar.
