Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Målarkonsten genom tiderna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
av 1700-talet. Japanska och kinesiska
lackarbeten importerades i mycket stor
utsträckning till Europa genom de många ostindiska
kompanierna, av vilka det svenska bildades
1731. Men redan tidigt försökte man även
i Europa själv imitera dessa möbler.
England nådde här längst, och de engelska
lackarbetena närma sig ofta de orientaliska
förebilderna i utseende och hållbarhet, vilket
sades bero på att engelsmännen importerade
lackfernissor från Indien. Även tyskarna
tillverkade lackarbeten i stor utsträckning,
liksom här i Sverige, även om det gjordes
i mindre skala här. I många fall bestod
lackimitationen av att man målade med
vanlig oljefärg, varefter ytan fernissades,
slipades och polerades ett flertal gånger.
Ofta hände det då, om målningen var utförd
på väv med sugande grund och fernissan
icke var av högsta kvalitet, att konstverket
ganska snart förlorade sin prägel av
lackarbete. Bättre resultat nådde man om
målningen utfördes på trä, som underbereddes
med en tunn, ofta färgad lim- och
krit-grund, som vattenslipades med skavgräs.
Härvidlag kan det vara av intresse att
erfara, att i äldre handböcker lim, som kokas
av pergament, rekommenderad såsom det
absolut bästa både till limfärg som
krede-ring. På krederingen målades med
oljefärg eller ännu bättre med färger, som rivit
i lackfernissa, varefter ornamenten pålades
i guld, silver och färger. Ett slags oäkta
guld framställde man tidigt genom att man
målade kopparfilspån. Avsåg man att göra
ornamenten i upphöjt arbete pousserades
först i vax eller kredering. Åtskilliga
fer-nisslager, till ett antal av tre till tjugo, som
alla slipades och polerades, avslutade
arbetet. Detta borde framför allt ske i absolut
dammfria lokaler. Det fanns därför mycket
bestämda föreskrifter för verkstädernas
utrustning, golvbeläggning, väggbeklädnad
etc. Lackmålarna skulle vara klädda i
tyger, som ej togo åt sig damm, och för alla
eventualiteter borde de borsta av sig innan
de kommit in i verkstaden. Om sommaren
var det allra bäst att arbeta helt utan
kläder, och under hela året var det viktigt, att
man icke rörde sig i onödan i verkstaden,
och att obehöriga icke fingo tillträde dit.
Med rätta fäste man också stor betydelse
vid luftens fuktighet och temperatur. Alltför
torr luft kunde fuktas med hjälp av våta
linnetrasor och vattendränkt halm.
Under tiden närmast efter det stora
nordiska kriget förekommer knappast någon
större stilförändring inom vårt lands
arkitektur och möbelkonst. Den karolinska
stilens förgyllda ståt och prakt försvann av
helt naturliga skäl, under det att den
enkelhet, som under storhetstidens överdåd stått
i bakgrunden, trädde i förgrunden. Till den
prägel av borgerlig enkelhet, som utmärker
frihetstidens första decnnier, bidrog helt
naturligt i hög grad förskjutningen inom
samhället. En suverän konung och en
förnäm och rik högadel voro icke längre
ensamma de sköna konsternas beskyddare. I
deras ställe trädde en helt ny klass av
borgare och näringsidkare i kulturlivet och
gav det en bredare och mera solid grund.
Härvidlag kan man även konstatera, att
både under frihetstiden och senare under
1700-talet större och rikare uppgifter gåvos
än någonsin förr eller senare. Orsaken till
måleriets uppsving var till stor del, att de
målade vävtapeterna blevo allt vanligare
och under flera årtionden t. o. m.
dominerade som väggbeklädnad. Att pryda
väggarna med dekorativa eller ornamentala
målningar blev målarnas och
tapetfabrikanternas främsta uppgifter. Under det
första skedet av frihetstiden användes ännu
liksom under 1600-talet i stor utsträckning
stofftapeter och gyllenläder. Vi ha f. ö.
23
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
