Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Målarkonsten genom tiderna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i tempera eller snarare såsom en tunn och
svagt färgad kredering.
Det var emellertid endast ett fåtal
stormän, som kunde pryda sina rum på detta
ståtliga och förnäma sätt, och i nuvarande
tid äro blott några få helboaserade
rokokointeriörer kända i Sverige. En av dem finns
nu på Nordiska museet. Den är hämtad
från presidenten Samuel Ruuths hus i
Stockholm, byggt och inrett på 1750-talet
av hans svåger, överintendenten C. F.
Adel-crantz, som var knuten till slottsbygget.
Färgen på panelen är här benvit med
list-verk och ornament i blått. Dörr- och
spe-gelöverstycken äro målade på väv i blått
mot ljus fond, imiterande reliefer. Dessa
symbolisera emblematiskt konster och
vetenskaper.
De helboaserade väggarna ersattes dock
oftast med tapeter av väv eller papper. Man
bibehöll emellertid nästan alltid den låga
bröstpanelen, och i de flesta fall gjorde man
även ett ramverk av trä, inom vilket de olika
väggfälten spändes med väv, som sedan av
målaren behandlades som dekorativa
enheter. Men det hände även, att hela
väggpartiet ovan bröstpanelen spändes med väv
och målades, varvid dock nästan
undantagslöst ett ramverk av trä imiterades i grisaille.
Ändamålet med mästerstyckenas invecklade
ämnen och motiv, som skulle åskådliggöra
målarnas skicklighet i figur- och
landskapsmålen, perspektiv och teckning, blir ganska
tydlig, när man ser ett prov på denna tids
målade tapeter. Synnerligen ofta fyllas
väggfälten med romantiska landskap,
mytologiska scener, Boucheartade herdeidyller
el. dyl. Däremot äro de religiösa motiven
numera sällsynta, och det låg helt i tidens
anda och allmänna läggning, att denna
högst omoderna genre icke behandlades. En
sal i det ur många synpunkter märkliga
huset vid Stortorget 20 i Stockholm utgör
här
vidlag ett undantag. Väggarna äro här
prydda med fyra stora tavlor, som
framställa bibliska motiv. Det största fältet
upptages av ”låten barnen komma till mig”,
under det att dörröverstyckena illustrera
Moses i vassen och Jonas, som stiger i land
efter sin vådliga färd med valfisken. Även rent
tekniskt sett skiljer sig denna inredning
från det stora flertalet. Väggfälten äro
visserligen målade på väv, men de äro ej
uppspända på ramar utan klistrade direkt
på den putsade väggen. Omramningen
imiterar förgyllda ramar och panelverk med
fyllningar och är målad med olja på
putsen. Väggdekorationen direkt på putsen
förekom visserligen på spridda platser, och
vanligen då i limfärg. Den rokokoinredning,
som Kalmar slott kan uppvisa, torde
däremot vara fullständigt unik i sitt slag. Den
är nämligen målad i kalkfärg, och man får
onekligen ett intryck av att traditionerna
från Vasatidens kungaborg här levat kvar
genom seklerna.
Vid sidan av vä vtapeterna började under
1700-talet papperstapeter att uppträda i
stor utsträckning. De tillverkades av
kvadratiska pappersark, som klistrades
samman till våder — papper i långa banor
kunde man ej tillverka förrän på 1830-talet.
Våderna kunde sedan klistras samman till
fält, vilka dekorerades på nästan samma
sätt som vävtapeter. Eller också målade
man varje våd för sig i för vanlig
rumshöjd avpassade stycken. Dessa våder
brukade man ofta sy ihop till väggfält, som
sedan spikades på ramar. Den förstnämnda
metoden kunde ju begagnas, när det gällde
vissa bestämda rum, under det att den
andra sortens tapeter tillverkades
oberoende av beställare i tapetmakarens eller
målarens verkstad.
Man imiterade även sidenbrokad och
damast i papperstapeternas mönster, av vilket
25
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
