Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Något om färger
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
försättes med svavel- eller klorvätesyra
under uppvärmning med ånga.
Bariumsulfa-tet förblir härvid olöst, under det att
järnföreningarna gå i lösning. Efter sköljning
med rent vatten, tills all syra försvunnit,
torkas tungspaten. Emellertid medger icke
priset på tungspat en så pass dyrbar
process, och den ovan beskrivna torde numera
endast ganska sällan utföras. I stället
söker man använda det mörkfärgade
bariumsulfatet till sådana ändamål, där färgen
icke spelar någon roll. Även det renaste
sulfatet är oftast något gulaktigt i tonen, vilket
brukar upphävas, genom att man vid
målningen tillblandar en smula
ultramarin-blått.
Det är emellertid icke som färgstoff som
tungspaten är värdefull för måleriet. Den
har nämligen som ovan påpekats endast
helt obetydlig täckning, isynnerhet i olja.
Men just denna egenskap gör, att tungspat
i betydande mängder kan inblandas i ett
täckande färgstoff utan att i högre grad
inverka menligt på dettas kulör eller
täckning. Detta gäller bland annat om de
synnerligen starkt täckande färgstofferna
kromgult och kromgrönt, som icke i
oblandat skick äro lämpliga för oljemålning. Man
måste först tillsätta bariumsulfat för att
erhålla en strykbar oljefärg av jämn och
angenäm kulör. Blyvitt och blymönja
förekommer också uppblandade med tungspat
i form av enklare kvaliteter. Även i ett
annat avseende är tungspaten av värde som
fyllnadsmedel. Den förbrukar nämligen
synnerligen litet olja. Detta sammanhänger
med dess ytterst höga specifika vikt, varav
både namnet tungspat och namnet barium
(gr. baros-tung) härledes. Färgstoffer, som
på grund av sin stora oljeförbrukning
ekonomiskt eller eljest är mindre lämpliga för
oljefärger, kan man väl tillgodogöra sig
genom uppblandning med tungspat. Ett
an
nat viktigt område för tungspatens tekniska
användning är till organiska
substratfär-ger. En stor del organiska färgstoffer är
genom sin stora färgkraft olämpliga att
använda outspädda och måste blandas med
tungspat. Av det sagda framgår, att
inblandningen av tungspat i färger ingalunda
som regel kan anses som förfalskning eller
försämring utan tvärtom förhöjer värdet
och användbarheten av många färgstoffer.
Bariumsulfatet karakteriseras i kemiskt
avseende av en synnerligen stor indifferens,
d. v. s. obillighet att omsätta sig med andra
ämnen. Det är praktiskt taget olösligt i
vatten och även i syror och kaustiska
alka-lier. Vid kokning med sodalösning eller
smältning med soda omsätter det sig med
natriumkarbonat. Härav använder man sig,
då det gäller att förvandla bariumsulfatet
i en vattenlöslig förening. Natriumsulfatet
är nämligen lösligt och kan tvättas bort med
vatten, varpå det återstående
bariumkarbo-natet med hjälp av klorvätesyra kan
överföras i bariumklorid, som är lättlösligt i
vatten.
Vid glödgning undergår bariumsulfat
ingen förändring. Tungspatens stora
indifferens, som föranlett namnet
permanent-vitt, är av stort värde vid dess blandning
med andra färgstoffer. Detta är särskilt av
betydelse vid organiska sådana.
Kalciumkarbonat utgör en annan mycket
viktig del av jordskorpan. Metallen kalcium
ingår till 3,5 % i det material, av vilket de
yttre och av oss kända lagren av vår jord
består, men den förekommer icke fritt i
metallisk form utan alltid bunden vid andra
grundämnen. Bland kalciums föreningar
är karbonatet, den kolsyrade kalken, den
viktigaste och mest förekommande.
Kal-ciumkarbonatet finns dels i kristallinisk
form och dels amorft, d. v. s.
icke-kristalli-niskt. De båda bergarterna kalkspat och
47
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
