Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Anmälningar af nya skrifter af W—g.(C.S.Warburg) - Smärre Dikter af Friedrich von Schiller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
„Willst Du nicht das Lämmlein huten,
Lämmlein ist so fromm und sanft,
Bährt sich von des Grases Bluthen,
Spielend au des Baches Ranft?" ’■
Meningen är klar:
„Vill dn icke vakta lammet,
Lammet är sä fromt och mildt,
Bärer sig af gräsets blomma,
Lekande vid bäckens rand?"
Herr B:s öfversättning åter är följande:
„Vill du ej gatellen shona,
Ack hon är så from, så rädd.
Bärer sig af blommans krona,
Lekande vid källans brädd?"
Herr B. har trott att Sehiller med „Lämmlein" menade „ genisen,"
ett misstag, så mycket mindre ursäktligt, som ett liknande yttrande i
föl-jande vers tydligen visar meningen äfven för den, som icke är tillräckligt
hemmastadd i tyska språket för att fatta densamma.
I der Handschuh har herr B. öfversatt orden:
„Und herum in Kreis
Von Mordsucht heiss
Lagern sich die gräulichen Katzen"
med:
„Och rundt omkring
Mordlystna, i ring
De gråa kattor sig lägga."
GrmUich (af granen) betyder ryslig, förskräcklig, men icke gråaktig.
Uti Minna bar ban återgifvit ordet ikhleife (bandrosett) med slöja.
I Die Qloehe förekommer på ett af de skönaste ställena följande rad:
,, Vom Mådehen reisst sich stol2 der Knabc."
Ynglingen, som längtar ut till handling och vill ntvidga sin synkrets,
ilar från hemmet och sin flicka. Vom Mådehen reisst sich stok der Rndbe
är således ungefär: Den stolta gossen sliter sig nr sin flickas armar.
Herr B. har tolkat detta ställe (hvarföre veta vi ej): „Snart hörer gossen
stormen gny, Den honom nt i lifvet rycker, Från vårdarinnans sida ren.
I Pompeji och Serculanum återgifves:
„Emsige Genien dort heltem den purpurnen Wein"
med: »Flitiga genier der hyla det gyllene vin." Keltem är icke kyla utan
pressa.
Uti der Spatiergang skildrar Sehiller olika grenar af mensklig idoghet
och yttrar bland annat följande om väfstolen:
„Durch die Saiten des Garns sanset das webende Schiff."
Det vill säga: Genom garnets trådar susar den väfv&nde skötteln
(väf-skötteln), hvilket herr B. tolkat:
„Och på vingar af tråd flyger det hopprade shepp.n
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
