- Project Runeberg -  Svensk månadsskrift för fri forskning och allmän bildning / Första Bandet (Januari-Juni) /
137

(1864) [MARC] With: Carl Simon Warburg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Anmälningar af nya skrifter af W—g.(C.S.Warburg) - Smärre Dikter af Friedrich von Schiller

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Herr B. har fattat das webende Schiff såsom ett skepp, som färdas på
vingar af tråd (förmodligen seglen). ,■

Bland andra förändringar af originalets mening, hvilka vi anse
mindre lyckade, anmärka vi begynnelsestrofen af Sadowessische TodtmJdage.
En maka, som förlorat sin man i striden, gråter vid hans hår, beklagar
sin bittra förlust och prisar den hädangångnes mannamod och dygder.
Sången begynner: ’

i

„Seht, da sitzt er anf der Hatte,

Aufrecht sitzt er da,

Hit dem Anstånd, den er hatte,

Als er’s Licht noch sah,“ "

hvilket af herr B. återgifvits:

„Se på mattan der han sitter,

Sitter npprätt qvar!

Samma uppsyn, mörk och bitter
Han i lifvet bar.“

V

Icke synes det oss rätt att låta den efteriefvande, älskande hustrun
yttra sådana ord om sin saknade make. Må. vara att den vilde krigaren
syntes mörk och bitter för fienden, mot en hängifven maka visade han
sannolikt icke samma uppsyn, mörk och bitter. Dessa ord innebära för
rimmets skull en eftergift, som skapar en tanke, hvilken säkert af Schiller
skulle ogillats.

Dikterna från första perioden, hvilka i originalet nnderstundom bära
spår af omogenhet, har herr B. i allmänhet lyckats återgifva väl och med
urskiljning modifierat det öfverdrifna eller svulstiga i uttrycket. Mot
tolkningen af det första af dessa poemer, Sektor och Jndromache, tillåta vi oss
följande aumärkning:

Hektor yttrar:

_ \

„Kämpfend fur den heifgen Heerd der Götter
Fall ich, tmd des Vaterlandes Retter
Steig’ ich nieder zu dem styg’schen Fluss.“

På svenska hos herr B.:

„Till min hembygds räddning jag mig viger
Och till Stygen leende jag stiger,

Kämpande för ljelga gudars härd!“

Att låta Hektor säga: leende jag stiger UU Stygen, strider mot det
Helleniska föreställningssättet. En nordisk viking, en trotsande Ragnar
kan sjunga: „Leende vill jag dÖ“, när han ändtligen når det mål,
hvarefter han så länge sträfvat — Walhalls fröjder och nya väldigare strider
i en annan verld. Hektor, en typ för den ädla besinningsfulla grekiska
fosterlandsförsvararen, hvilken icke af stridslust, utan för att skydda
fädernesland och härd, vågar blicka föran i ögonen, lemnar icke denna sköna
jord med ett löje på sina läppar. Leende dör icke den, som i Iliaden
yttrar:

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:53:39 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmantidsk/1/0140.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free