Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Medeltidens magi I. Inledande blick på medeltidens verldsåskådning och dennas historiska uppkomst af Victor Rydberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
henne, vore åtminstone berättigade, och man njöt .med måtta
naturens håfvor utan aning att gifvarinnan vore förbannad. Det
ideal af vis man, som man för sig uppstälde, var fotadt på
egen inre erfarenhet, antingen det nu bar Epikuri glada eller
Zenos stränga eller Epikteti försakande och milda drag, och
då man bemödade sig att i lefnaden förverkliga det, utgick
man alltid från förutsättningen, att detta vore möjligt genom
att med daglig Öfning stärka viljan. Grekens sträfvande till
dygd och renhet bar pregeln af ett gymniskt spel till de
andliga musklernas stärkande. Det låg samma kraft och
sjelf-förtroende i dessa öfningar som i palestrans. Suckan och
ångest voro för denna art af bättringsarbete främmande.
Alldeles fruktlöst var det fördenskull icke. Den gamla satsen,
att Gud hjelper den, som vill hjelpa sig sjelf, synes kunna
tillämpas på detsamma. Ty att det utvecklade stora, starka
och ädla andar var så onekligt, att äfven en kristlig
kyrkofader vid deras betraktande började betvifla, att hans väg till
fullkomligheten vore den enda, intills han lyckades öfvertala
sig, att „hedningarnes dygder vore glänsande laster. “’
Grekens harmoniska personlighet och den grekiska vetenskapens
rationalitet berodde på en monistisk verldsåskådning — en
som fattar det hela såsom en enhet i mångfald, ej som en
oförsonlig splittring mellan tvenne absolut skilda principer.
År deremot den högsta bestämmande magten i universum
ett oberäkneligt gudomligt godtycke; är den verld, som ligger
menniskan öppen, regerad från en annan enligt rent tillfälliga
föreskrifter, som i sjelfva sin tillfällighet städse korsas af
fiendt-liga inflytelser från ett demoniskt rike; rasar ändtligen denna
kamp ej blott i den yttre naturen, utan ock i det aldra
innersta af den menskliga personligheten, samt bemägtigar sig
utifrån hennes vilja, förstånd och känslor, för att utan hennes
åtgörande begagna dem som verktyg till hennes förtappelse
eller upprättelse — då finnes i sjelfva verket intet
kausalför-hållande att efterforska, således intet ämne för vetenskaplig
undersökning, och funnes dock ett sådant, förblefve det oss
otillgängligt, då förnuftet, en lekboll för demoniska magter,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>