Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om det gamla skolsystemets faror af Olof Eneroth
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ningen först på de sista tiderna kommit till — skolan.
Samhället har småningom ombildat sig, dess olika lager blifvit
liksom genomarbetade of den nya samhällsandan till ett
gemensamt helt, under det att skolan förblifvit nästan en fristående
institution invid den sig isolerande och af tiden sjelf alltmer
isolerade kyrkan.
Förblifvande i kyrkans armar såsom en sammanafiad
mellanlänk mellan den och staten, har skolan sålunda kommit
att stå i skuggan, under det att folken liksom på egen hand,
oberoende af både kyrka och skola, ombildat sina öfriga
författningar, lagar, institutioner o. s. v. Men så här man böxj&t
inse, att för de nya institutionerna och de nya uppgifternas
genomförande fordras en annan de uppväxande slägtenos
utrustning än den som beredes dem i de gamla, under kyrkan
och dess traditioner ställda skolorna; och så hafva de dels
börjat påyrka nya skolor, primärskolor, slöjdskolor,
yrkesskolor, tekniska skolor, småbarnsskolor, fattigskolor, skolor
för fullvuxna, söndagsskolor, offentliga skolor för flickor
o. s. v., dels brutit in öfver de gamla skolorna med alla
möjliga nya fordringar, fordringar, dem kyrkan icke kunde
förstå, dem hon således endast med ovilja och mycket
motstånd sökt erkänna och rätta sig efter utan att dock deri
kunna lyckas.
Det är midt uppe i denna brytning vi här i Sverige för
närvarande befinna oss. Kyrkan innehar här ännu nästan
samma ställning till skolan som för trehundra år sedan. —
Folkskolan, åtminstone, är hos oss på väg att blifva borgerlig,
nationell, verldslig, allt under det att kyrkan ännu enligt lag
styrer den sjelfsknfvet.
Och nu, kyrkans lära är lydnadens lära, fantasiens lära,
känslans lära, den dogmatiska trons, försannthåliandets,
myn-dighetstrons lära: men icke viljam. Skolans fattning af sin
uppgift har varit derefter. Till och med äfven hemmets.
Såväl skola som hem hafva ansett sin uppgift vara endast och
allenast att lära barnen lyda, men icke att lära dem vilja.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
