Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Riksdagen i Norrköping år 1800 af —d. —n., forts.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Sedan landtmarskalken sökt bemöta senare delen af detta anförande,
uppträdde Hans Hjerta och visade, hurusom ifrågavarande utskott, innan
ständerna ens beslutat att åtaga sig någon ny bevillning, egentligen icke
egde något loremål för sitt arbete; detta måste derföre genom en
instruktion bestämmas. Ty i annat fall — hvad hindrade ledamöterna i berörde
utskott ätt anse sig hafva rätt bestämma både bevillningssumman och
dennas fördelning? Han hade emellertid uppsatt ett förslag till instruktion,
och detta begärde han få uppläsa.
Landtmarskalken gjorde visserligen svårigheter vid att bevilja denna
anhållan; men Hjerta lät sig icke afskräcka. Han yrkade sin rätt och
förslaget upplästes.
I den diskussion, som nu följde, var bergpartiet för, men rojalister
och patrioter emot saken. Be skäl, desse senare för sin mening
fram-drogo, voro hufvudsakligen, att utskottet redan trädt i verksamhet, och
att det skulle innebära misstroende emot dess ledamöter, att nu komma
med instruktion för dem. Härtill svarades, att skulden till det förra låge
ensamt hos landtmarskalken, och hvad det senare angick förtjente det ej
att bemötas, då ingen gifvit anledning till ett sådant yttrande. Länge
vidhöll man å ömse sidor sina åsigter utan att vilja vika ett enda steg;
men slutligen förenade man sig genom Silfverskölds bemedling i det
beslut, att bevillningssumman skulle i plena vara bestämd, och grunderna for dess
fördelning granskade, innan denna af utskottet finge företagas. Genom
regeringens på en gång svekfulla och våldsamma beteende blef dock, såsom vi
senare få se, detta efter en så ihärdig kamp ändtligen ernådda beslut af
ingen vidare betydélse.
I det annars så stillsamma presteståndet uppstod d. 30
April en ganska häftig debatt, hittills mindre bekant än
beryktad. Den rörde frågan om tryckning af ståndets
protokoller. I likhet med hvad som skett i de öfriga stånden[1],
hade redan vid riksdagens början prosten Geringius framlemnat
ett memorial i denna syftning; men på domprosten Fants
begäran blef det bordlagdt, och dess hvila stördes icke förrän
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
