Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Riksdagen i Norrköping år 1800 af —d. —n., forts.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
om realisationsplanens antagande och anmärkte, att detta
således borde föregå. Sköldebrand, Hjerta m. fl. förklarade
väl, att värdet af konungens nådiga anbud vore alldeles
oberoende af deras beslut, att deras tacksamhet vore i alla
händelser lika stor; men landtmarskalken sade sig ej kunna göra
proposition i ämnet förrän vilkoret vore uppfyldt, och
diskussionen vände sig således nu till dagens egentliga fråga.
Att här relatera eller ens omnämna alla de vid detta tillfälle
fram-lemnade förslag, af hvilka en del gjorde anspråk på att helt och hållet
ersätta, en del . endast att i någon mån förändra utskottets plan, skulle
upptaga allt för stort utrymme och vore äfven ganska onödigt24). Vi
vilja endast helt kort anförä, ätt utförligare memorialer upplästes af hrr
Liljencrantz, TerSmeden, Heij ken sköld, Hammarberg, J. Larsson
Stjern-eld 25), Knut Kurck, J. v. Engeström, v. Asp, Sal. v. Stockenström, Georg
Adlersparre, E. G. Adelsvärd och Nils SilfverskÖld; inalles uppträdde
trettioåtta talare, af hvilka aderton voro emot och tjugu för utskottets
förslag. Dock bör anmärkas att af sistnämda an tall gåfvo fem sitt bifall
endast vilkorligt. — Glas Lewenhaupt och Adolf Ludvig Stjerneld ansträngde
all sin vältalighet för att derigenom framlocka ridderskapets bifall för
planen. Den förre förklarade, att „då utskottet, med vilja och förmåga
begåfvadt, under trägnaste arbete, inbördes sämja och upplysning likvisst
behöfb nära nio veckors tid för att stadga sitt beslut, så ansåge han lika
förmätet som för det allmänna vådligt, att numera» då riksdagstiden
nalkades sitt slut, framkasta anmärkningar, hvilka ehuru i bästa afsigt gjorda,
M) De olika meningar i hufvudfrågan, som gjorde sig gällande, framställer
Skogman i sina anteckn. om rikets ständers bankh 1, p. 107, sålunda:
»Hemliga utskottets förslag borde bifallas i hela sin vidd;
Rabatten på rgldssedlarne borde förändras från 16*/3 proc. till 33 V* proc.
(v. Asp, Heijkensköld och till en del N. v. Rosenstein);
Ingen rabatt borde ega rum utan rikets skuldsedlar tillfullo betalas.
(Schön-ström, G. Adlersparre);
Rgldssedlarne skulle successive amorteras genom agiots förminskning 2
proc. hvaqe år;
Realisationen borde tillsvidare uppskjutas och under tiden skulle man söka
fixera agiot i möjligaste måtto; och slutligen
Att man icke borde utgifva kurantsedlar utan i deras ställe banko-obligatio*
ner med 3 proc. ränta. (Liljencrantz)."
ss) Denne föreslog bland annat, att alla »presidents-, öfverste- och
biskops-lägenheter skalle, då de blefve vakante, på behaglig tid indragas till statsverket.
Vice presidenten i en hofrätt kan förrätta samma embete som den afgångne
presidenten, öfverstelöjtnanten vid regementet som öfversten och domprosten, uti
stiftet som sjelfva biskopen; för hvar och en lärer detta Yara en ostridig sanning,
som eger sina goda skäl."
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
