Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Riksdagen i Norrköping år 1800 af —d. —n., forts.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kunna leda till de betänkligaste följder." Och sitt anförande slöt han med
följande utrop: „Ja, hviiken svensk riddersman lemnar ej med glädje sitt
lif, mycket snarare en del af sin förmögenhet för att rädda ett kärt
fosterland och i och med detsamma befrämja en älskad konungs högsta
tillfredsställelse!“ Stjerneld åter uppmanade ståndet att uppmärksamma,
huru konungen för dem lagt sitt ädla hjertelag i full dager;
„under-hjelpom då honom," utbrister han, „nnderhjelpom då honom med enighet,
med fullt förtroende och kraftigt! Dröjom ej! För all tidsspillan äro vi
ansvarige våra hemmavarande och efterkommande! Riket är genom
finance-ställningen i våda och riksdagen är nära sitt slut; öfverläggom i
likstäm-mighet dermed, i likstämmighet med fäderneslandets bästa, hvilket jag tror
bör bedömas i sammanhang med så utrikes som inrikes skedda förändringar.u
(I motsats till detta kunna vi anföra den förklaring, friherre
Pal-bitzki följande dag afgaf, och i hviiken hän högtidligen tfllkännagaf, att
han ,,+ill undvikande af de förbannelser 26), hans efterkommande i en
framtid skulle kunna öfver honom önska, om han i deras tanke emot sin
Öfver-tygelse bifallit ett project, som kunde bereda deras och tusende andra
medborgares ofärd," härmed förklarade sig aldrig hafva samtyckt till detta
och vore han således „oskyldig till de påföljder, dem han lika uppriktigt
önskade måtte uteblifva, som han dem i sin tanke oundviklige ansåge.")
Sedan emellertid den ene talaren efter den andre
upp-trädt27) och tiden långt framskridit, förkunnade landtmarskalken,
26) „Förebråelser“ enligt det tryckta protokollet; men i det handskrifna
memorialet har detta ord senare blifvit ditsatt i st. f. det i vår text uppgifna.
I „Handl. hörande till den i Götha hofrätt anställda rättegång mot hrr A.
Adlersparre, Göran Gripenwaldt m. fl.“ Stockholm 1823, anförés pag. 149 en skrifvelse
af Hans Hjerta, i hviiken han nämner det ryttm. Adlersparre förgäfves sökt af
riddarh. direktionen utbekomma prot. för d. 28 Maj, som han begärt för att
dermed styrka, att frih. Palbitzki haft „utlåtelser af vida svårare beskaffenhet än
dem, för hvilka ryttm. Adlersparre nu blifvit kriminaliter tilltalad och med
påstående om straff antastad," och detta oaktadt likväl endast blifvit inför ståndet
näpst af landtmarskalken. Och ehuru det begärda prot.-utdraget icke bekommits,
förmodade han dock att adv. fiskalen, som sjelf varit närvarande i berörde plenum,
icke kunde bestrida, att ju frih. Palbitzki då sade: „det han till undvikande af
samtidas och efterkommandes förbannelser fann sig nödsakad förklara .. ." etc.
Skulle adv. fiskalen dock förneka detta, anhöll han få med vittnen styrka
sanningen af sin uppgift. Men Hedenstjerna vägrade att ingå i svaromål på detta,
såsom icke angående sjelfva saken, och bestred af samma skäl vittnens hörande.
Hofrättens utslag instämde härmed.
27) För sin originalitets skull förtjenar den gamle major Billbergs yttrande
att anföras: „Mine herrar!" började han, „Jag har varit vid många riksdagar, men
en sådan som denna har jag aldrig belefvat; ty här är ingen system." Klandrande
vidrörde han derefter helt djerft en del ganska ömtåliga ämnen — gick in i
konstitutionen, skulle Toll hafva sagt —, talte derefter om salthandel, trankokning,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
