Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Anmälningar af nya skrifter af W—g.(C.S.Warburg) - Die Israeliten zu Mekka von Davids Zeit bis in’s fünfte Jahrhundert unserer Zeitrechnung. Ein Beitrag zur alttestamentlichea Kritik und zur Erforschung des Ursprungs des Islams. Von D:r R. Doxy af V. R.(Victor Rydberg)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
israelitiska historien, ntan att man fött veta hvart han tagit vägen.
Emellertid finnes i Krönikeböckerna, som visserligen äro af mycket sent
ur-sprnng, men oila meddela uppgifter» nr gamla, sedermera försvnnna källor,
en berättelse, som är egnad att skingra det öfver simeeniternas öde
hvi-lande mörkret. Berättelsen, (I Krön. 4, 24—43) som enligt
kröniheskrif-varens uppgift stöder sig på anteckningar, gjorda under konung Hiskias
regering, talar öm en stor utvandring af simeoniterna till Arabien. Ut>
vandringen, måste hafva egt rum under Bauls sednare regeringsår, ty en
af de händelser, hvarmed den är förknippad, står i omedelbart samband
xAed det utrotningskrig, som Saul på Samuels befallning företog mot
amale-kiterna éqb som slutade å ena sidan dermed, att blott en spillra af
Aina-leks folk — 400 krigare — lyckades rädda sig med flykten, å andra med en
brytning mellan Saul och Samuel, emedan den förre hade Bkonat
amale-kiternas konung och det värdefullare bytet, i stället för att göra det. till
cherem, d. v. s. offra det åt Jehovah. Det är möjligt, att den
förkastelse-dom, som Samuel uttalade öfver Saul, äfven drabbade bans medbrottsliga
krigsfolk, som till stor del måste bafva utgjorts af Bimeoniter och bade
sin fördel af bytets skonande. Nog af: omedelbart derefter finna vi
simeoniterna inbegripna i en stor utvandring ftöder ut. En mindre gren
af iitvandringsströmmen, nämligen 500 krigare, drog in i det arabiska
berglandet Seir, „och de slogo resten af de undkomna af Amalek och bodde
der intill denna dag.“ Den stora massan trängde längre bort, „för att
söka bete för sina hjordar." I spetsen för densamma stodo Mesobab,
Eljoenai, Zika m. fl. „och desqé äro de, som kommit till stor ryktbarhet
såsom furstar för deras släkten, när deras föders hus i massa utspred
sig." Dp tågade till en ort, som kallades Gedor, och „de slogo Min&erna"
(ett folk, som bodde kring Medina och söder ut) och „gjorde dem till
oherem allt intill denna dag och bodde i deras ställe, ty der gafs det bete
för deras hjordar/*
Traditioner från Jatrib (Medina) och kringliggande orter, der
israeliter talrikt bodde och ända till Muhammeds tid hade regeringen i sina
händer, komma på ett märkvärdigt sätt de hebreiska berättelserna till
mötes., Dé omtala nämligen ett stort utrotningskrig, som en del israeliter
företog mot amalekiterna; men emedan krigshären hade skonat amalekiternas
konungs unge son för hans skönhets skull, blef den af de öfriga israeliterna
tvungen att lemna sitt fädernesland och bosatte sig då med sina qvinnor och
barn i Arabien. Orten, der de utdrifne först nedsatte sig, kallades, enligt
don arabiska traditionen, efter en af deras familjer för Sobara (ett fält nära
Medina), och i sjelfva verket uppräknar Krönikeböckerna biand de sex
simeonitiska slägterna en med namnet Sohar. Namnet Ohad, som en
annan af. dem bar, återfinnes i berget Obod vid Medina. I
Krönikebokens Gedor. anser förf., att man spårar meckanska templets namn
Al-gedar. Så ock i namnet Gur-Baal (Gedor-Baal) II Krön. 26, en åsigt,
hvari den alexandrinska öfvers. understöder honom. Det heliga området,
på hvilket templet står, heter ännu cberem, medan alla andra heliga
orter i Arabien kallas „hima.u De binamn Mecka ännu har låta endast
förklara sig ur hebreiskan, och förf. anför ortnamn från nöjden af Mecka,
hvilka förekomma äfven bland simeoniternas städer och byar i Palestina.
Om den meckanska festen och de hebreiska namnen på dess ceremonier
innehåller prof. Dozys verk ett långt kapitel.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
