Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Anmälningar af nya skrifter af W—g.(C.S.Warburg) - Familjen. Studier af Wilhelm Bolin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Familjen. Studier af Wilhelm Bolin. Helsingfors 1864.
I detta innehållsrika arbete lemnar författaren en utförlig historisk
redogörelse för de vigtigaste åsigter om familjens väsende och ändamål,
samt behandlar kritiskt de förnämsta af dessa teorier, uppvisar deras
för-tjenster och fel, vil koren för deras framträdande m. m. Bland de skrift’
ställare, hvilkas åsigter sålunda framställas, nämna vi Plato, Milton,
Rousseau, Kant, den med denne samtidige tysken Hippel, Fichte, Hegel,
samt framför andra socialisten Fourier, åt hvars vederläggning synnerlig
omsorg egnas. Dennes familjfiendtliga läror framställas utförligt, och deras
icke obetydliga inkonseqvenser uppvisas. Författaren synes oss lyckligare
i bekämpande af Fourierska grundsatserna än i kritiken af Miltons
uppfattning af äktenskapet. Milton framhåller framför allt det sedliga, fria
momentet i familjen, medan han deremot anser de juridiska
bestämmelserna rörande makarnes förhållande till hvarandra af jemförelsevis
underordnad vigt och icke tror det med äktenskapet åsyftade målet kunna
befordras genom stränga lagbestämmelser, t. ex. mot äktenskapsskillnad. —
Den vigtigaste anmärkning, som skulle kunna göras mot herr B:s i många
fall förtjen8tfulla arbete, synes oss kunna hemtas från författarens åt Hegel
starkt lutande ståndpunkt, hvilken ej låter honom med tillräcklig skärpa
och bestämdhet skilja mellan de etiska och juridiska begreppen, och
utstaka råmärkena för hvarderas herravälde. En noggrann afgränsning
mellan båda är här af yttersta vigt; först derigenom kunna vår tids många
brännande frågor rörande familjen och äktenskapet erhålla en
tillfredsställande lösning. Då bos Hegel samma term begagnas i olika betydelse,
förloras derigenom den nödiga klarheten i argumentationen. Så
användes t. ex. ordet sedligt för att dermed beteckna såväl den yttre gällande
samhällsordningen (t. ex. i uttrycket sedlig auktoritet), som ock för att
antyda den inre viljebeskaffenheten hos menniskan, betraktad såsom
per-fektibel och i förhållande till ett eftersträfvansvardt ideal. Det täta
användandet af termen det sedligt rätta bidrager ej heller till att sprida ljus
öfver ett. spörjsmål, der just vitalpunkten är skillnaden mellan det
vidsträcktare fält, öfver hvilket blott individens fria vilja och sedlighet böra
få herrska, och det inskränktare, hvilket det samfalda interesset och
bevarandet af hvars och ens frihet ställa under rättsprinciperna och lagens
skydd. Att här uppdraga gränsen mellan dessa båda områden, så tillvida
som familjen hörer under desamma, medgifver ej det korta utrymmet för
en recension. Här blott i förbigående nagra ord, som antyda huru vi, i
motsats möt författaren, anse att detta spörjsmål kommer att i framtiden
lösas af en på ideala grundsatser hvilande rättslära. Föräldrames forhål
lande till hornen torde städse blifva föremål för rättsbestämningar, enär
samhället alltid kommer att ha skyldighet att bevaka de omyndigas rätt
(här barnens rätt till underhåll och uppfostran). Svårare lärer deremot
blifva att ur några ideala rätts- eller sedlighetsgrundsatser härleda direkta
lagbestämmelser rörande makarnes inbördes förhållande. Farorne af
borttagandet utaf dessa lagbestämmelser Bynas oss icke heller vara särdeles
betydliga, ehuru vi i öfrigt fullkomligt dela författarens åsigter om den
närvarande familjeformens företräde framför hvarje annan. Just derföre
att vi anse den monogamiska formen för familjen såsom en verkligen
förnuftig och sedlig, grundad på etiska behof hos den kultiverade menniskan,
tro vi densamma endast genom individens egen fria vilja och sedlighet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
