Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
romerska verldens hela kultur — äro vi de första att i allo
erkänna. Men från den allmänna språkforskningens
ståndpunkt kan man dock ej undgå att tiilskrifva denna vetenskap
skulden derför, att, oaktadt all den lärdom och allt det snille, som
först i Italien, sedan hufvudsakligen i Tyskland och England
egnats åt språkliga studier, kunskapen om språket och om
språJcbUdning ända till våra dagar ej hunnit längre. l)en
eller de grammatikor, vi sjelfva i ungdomen läsa, äro
knappast annat än den direkta fortsättningen af den grammatik,
som i 2:dra seklet f. Chr. i Rom af Btonysius Ihrax „till
ungdomens tjenst“ utgafs och som sedan till sina grunddrag i
tvåtusen år vandrat kring jordens läilder från skola till skola,
från akademi till akademi.
Den ensidighet vi här anmärka hos den klassiska
philo-logien såsom representant för allt egentligt språkstudium —
och detta har den varit ända till sednaste tid — ligger ej i
dess egenskap att vara uteslutande klassisk, utan i dess
karakter af uteslutande philologi. Här är en definition af nöden.
Med phMogi mena vi neml. den vetenskap, som visserligen
närmast har språket till objekt, men dock företrädesvis
betraktar detta blott som ett medel, för att genom detsamma
tränga in i ett folks andliga väsende och lif. Philologien
sysselsätter sig naturligen derföre endast med de språk, som
ega en litteratur, hvilka talats eller talas af folk, som egt en
historia och en kultur; hvarföre ock språkstudiet från denna
sida på det närmaste sammanhänger med historien. Men
bredvid philologien står numera en språkvetenskap af nyaste
datum, Unguistiken, som har språket såsom sådant, språket
i allmänhet, till sitt objekt; hon har ej det ringaste att skaffa
med ett språks litteratur eller den deri uttryckta
national-anden, utan intresserar sig för hvarje språk blott såsom för
en bland de mångfaldiga, sins emellan sammanhängande
former, som den hos menniskan medfödda, omedvetet och
nödvändigt verkande språkbildningsförmågan framalstrat. För
henne kan ett språk, på hvilket aldrig en rad blifvit skrifven,
vara af lika intresse, som det mest utbildade kultur-språk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
